Vad är mänskliga rättigheter?

Mänskliga rättigheter kan betyda många saker i en människas liv. Det kan vara att alla människor ska få möjlighet att leva ett någorlunda bra liv vilket ska täcka; människors möjlighet att överleva, medräknad mat och husrum, människors rätt till att vara dem som dem är och tro på vad de vill, trygghet för familjen, fri från tortyr och slaveri, rätt till utbildning, yttrandefrihet och att delta i landets styrelse.

Dagligen kränks människors rättigheter på olika sätt. Därför är det viktigt att regeringar, organisationer och civilsamhället jobbar tillsammans för att motverka kränkningar och skydda utsatta människor.

FN är en av dom största internationella aktörerna som arbetar med mänskliga rättigheter. De har integrerat rättighetsperspektivet i de 17 globala målen för hållbar utveckling. Syftet med målen är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisa, samt lösa klimatkrisen fram tills år 2030. En grundläggande princip som de globala målen kretsar kring är åtagandet om att ingen ska lämnas utanför – vilket är precis vad mänskliga rättigheter handlar om. Målen måste uppnås överallt och omfatta alla.

Fakta om mänskliga rättigheter

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 av FN:s generalförsamling. Mänskliga rättigheter bygger på en övertygelse om att alla människor är födda fria och med lika värde. De gäller för alla människor, över hela världen.

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar som gemensamt uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant som alla har rätt till, som frihet och utbildning, och sådant som alla har rätt att vara fri från, som slaveri och tortyr.

Här finns den fullständiga förklaringen

Räcker det med FN:s MR-deklaration?

Nej, den har kompletterats med många andra konventioner, till exempel:

• barnkonventionen
• kvinnokonventionen
• konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
• konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Detta är på grund av att vissa människor diskrimineras mer än andra. Kvinnokonventionen kom till eftersom att många kvinnor diskrimineras på olika sätt, till exempel genom att nekas rätten till utbildning och lika lön.

Följs de mänskliga rättigheterna i alla länder?

De mänskliga rättigheterna tillhör personerna. Skyldigheterna att följa dem tillhör staterna. Enskilda personer är skyldiga att respektera andra människors rättigheter i landet där de bor, men enligt huvudregeln är det bara stater som internationellt kan ställas till svars för kränkningar av de mänskliga rättigehterna.

Alla länder och stater är skyldiga att respektera de mänskliga rättigheterna och varje land måste ansvara för att de mänskliga rättigheterna genomförs i deras lagar. Tyvärr så räcker det inte med lagar som förbjuder vissa handlingar, utan det måste också finnas ett fungerande rättssystem (poliser, advokater, åklagare och rättvisa domstolar) som ser till att alla lagarna följs. Men arbetet slutar inte där utan man måste prata om de mänskliga rättigheterna, ge information och göra saker för att dem ska få ta plats.

Om någon kränker de mänskliga rättigheterna så är det i första hand statens ansvar att se till att den utsatte personen får hjälp. Men det är fullt lagligt för andra stater att framföra åsikter om och försöka påverka situationen i länder där rättigheterna kränks.

Hur efterlevs de mänskliga rättigheterna?

Varje år publicerar organisationen Human Rights Watch hundratals rapporter och sammanställningar över hur de mänskliga rättigheterna respekteras – och kränks – i ca 90 länder. I deras World Report 2023 kan du läsa de senaste rapporterna från varje land. Förordet till årets rapport lyfter ett utbrett stöd för mänskliga rättigheter hos allmänheten, trots ökat förtryck från stater på flera håll. Från Egypten och USA till Thailand och Belarus har människor trotsat riskerna och gett sig ut på gatorna för att protestera.

Här kan du läsa World Report 2023

Hur bra är Sverige på mänskliga rättigheter?

I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna i tre av våra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Där ingår flera mänskliga rättigheter som till exempel religionsfrihet, demonstrationsfrihet, rätt till utbildning samt ett absolut förbud mot tortyr, dödsstraff och kroppsstraff. Läs mer om mänskliga rättigheter i Sverige.

Att försvara sina egna och andras rättigheter

Hur kan människor utkräva sina rättigheter? Och vad kan du göra om dina egna eller någon annans rättigheter kränks? Amnesty förklarar hur det fungerar i Sverige, på EU-nivå och internationellt.

Här kan du läsa om allt från myndigheten Diskrimineringsombudsmannen till Internationella brottmålsdomstolen

Minoriteter och ursprungsfolkens rättigheter

FN räknar med att cirka 370 miljoner människor i 90 länder tillhör ett ursprungsfolk. De bär på historia och kultur som går tillbaka till tiden innan dagens stater bildades. För att skydda deras arv och intressen har de särskilda rättigheter, men som ofta kränks. I Latinamerika är ursprungsfolken i stor uträckning utsatta för våld, diskriminering och fattigdom. Även Sverige har fått skarp kritik från FN för inte respekterar samers markrättigheter.

Läs mer om samers rättigheter hos Amnesty

Barns rättigheter

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera konventionen. På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer barnkonventionen, dess historia och om UNICEF:s arbete för barns rättigheter.

Läs om barnkonventionen hos UNICEF

Personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning tillhör de allra fattigaste i de flesta samhällen. De har sämre hälsa, äter sämre, går i betydligt lägre grad i skolan och har mycket svårare att hitta arbeten och försörja sig själva. MyRight arbetar för att de ska få ökad tillgång till sina rättigheter världen över och inkluderas i arbetet med Agenda 2030.

Läs mer hos MyRight

Rätt till sin könsidentitet och sexuella läggning

HBTQI-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner och intersexuella) förföljs och diskrimineras runt om i världen. Det kan innebära att de fängslas, torteras och mördas och att hbtqi-aktivister förtrycks och begränsas i sin yttrande- och organisationsfrihet.

Läs mer om HBTQI hos Amnesty

Avskaffa dödsstraffet

Ingen stat har rätt att döma någon till döden. Det finns inget som tyder på att dödsstraffet minskar brottsligheten och risken finns alltid att den som dömts är oskyldig. Ändå finns dödsstraffet kvar i vissa länder. Amnesty jobbar för att påverka lagstiftning och rädda enskilda människor som dömts till döden.

Lär dig mer om dödsstraff