Som policyrådgivare på Forum Syd jobbar Anna med påverkansarbete för att Agenda 2030 ska bli verklighet, och för att civilsamhällets roll i genomförandet av de Globala målen ska stärkas. Såhär svarar hon på Globalportalens frågor om hur vi egentligen ligger till med målen, tre år efter att de antagits av världens ledare:

Agenda 2030 och de Globala målen fyller tre år i år. Vilka effekter upplever du att agendan har haft på arbetet med global utveckling under dessa år? 

Framförallt har den samlat flera olika aktörer kring gemensamma mål - man har fått en gemensam definition av vad hållbar utveckling är. Istället för att alla jobbar på i sina respektive spår med hållbar utveckling så har man nu en gemensam målbild, ett gemensamt språk och något gemensamt att mäta mot. Man har också lyckats samla alla aktörer i samhället kring detta. Det är klart att olika aktörer är olika involverade, men i och med Agenda 2030 har man ändå inkluderat civilsamhället, regeringar och företag, och fått med alla på banan mot hållbar utveckling.

Sedan är det ju fantastiskt att målen är universella. De är inte bara för utvecklingsländerna, till skillnad från Millenniemålen, utan i Agenda 2030 understryker man att hållbar utveckling gäller oss alla och att vi alla måste arbeta för att uppnå det.

En jätteviktig sak i Agenda 2030 är att man tar in de tre dimensionerna av hållbarhet - både den ekonomiska, den ekologiska och den sociala - och att man kopplar samman dessa. Man kopplar också samman de 17 målen, och understryker att inget mål är viktigare än något annat eftersom alla hänger ihop. Det ger en tydligare helhetsbild. Om vi ska nå hållbar utveckling kan vi inte bara jobba med, till exempel, den ekologiska dimensionen.

"För att uppfylla principen om Leave no one behind kan man inte bara se till de genomsnittliga framstegen, utan man måste göra en analys och fråga 'Vilka är det som inte nås av framstegen, vilka är det som inte får ta del av utvecklingen?', och även 'Varför är det så?'”

Om man tittar från biståndssektorns håll, där jag jobbar, så är ju det här frågor som biståndsaktörer länge har arbetat med och fortsätter att arbeta med. Men en väldigt viktig sak för biståndet att följa upp, som jag ser det, är principen om Leave no one behind, som handlar om att inget mål är uppnått om det inte är uppnått för alla. Det innebär att de människor som är längst ifrån att nå målen ska satsas på i första hand.

För att uppfylla principen om Leave no one behind kan man inte bara se till de genomsnittliga framstegen, utan man måste göra en analys och fråga ”Vilka är det som inte nås av framstegen, vilka är det som inte får ta del av utvecklingen?”, och även ”Varför är det så?”. Det kan ju till exempel vara diskrimineringsgrunder som gör att vissa lämnas utanför. Här ser jag att biståndet, och kanske särskilt det civila samhället, har en viktig roll i att se till att  principen blir verklighet, eftersom vi jobbar mot människor som lever i fattigdom och marginalisering.

Kan du ge exempel på något eller några mål där det idag går att se tydliga framsteg? 

Här kan man titta på diskussionerna som har varit på High Level Political Forum (HLPF), FN-mötet där man varje år följer upp hur genomförandet av målen går baserat på vad olika länder har rapporterat. Det man kan se från årets möte, och som också FN:s generalsekreterare Guterres har sagt, är att det görs framsteg på många områden och inom ramarna för många mål, men att det går alldeles för långsamt och inte sker i tillräckligt stor omfattning. Så det är tydligt att vi behöver arbeta ännu snabbare och hårdare för att Agenda 2030 ska bli verklighet.

Vi behöver skapa en känsla av att vi faktiskt inte har så mycket tid på oss – nu har det redan gått tre år, och även om vi ser att framsteg görs måste mer göras snabbare.

Finns det något eller några mål där det ännu inte går att se tydliga framsteg? 

Precis som jag sa innan går de framsteg som görs för långsamt. Det gäller till exempel arbetet för att nå Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion, där omställningen går alldeles för långsamt. Det är också det målet som har pekats ut som den största utmaningen för Sverige, så här behöver vi lägga in en extra växel.

Sedan ser man också att hungern ökar i världen. Efter att ha minskat flera år i rad så ökar nu undernäringen, och det beror främst på konflikter, torka och katastrofer relaterade till klimatförändringar. Att vi inte ligger i fas för att nå just det målet – att det till och med går år fel håll – påverkar ju också möjligheterna att uppfylla resten av Agenda 2030, eftersom alla mål hänger ihop. Konflikter är överlag ett stort hinder för att nå flera av målen, och många av de människor som lever i fattigdom lever i konfliktdrabbade länder eller postkonfliktländer.

Vad är viktigast för att vi ska kunna uppfylla de Globala målen till år 2030?

Det viktigaste är att vi behåller den politiska vilja som har funnits – det är ändå helt fantastiskt att alla världens ledare antog de Globala målen, och det är viktigt att behålla den enigheten. Vi har redan nu sett vissa länder där man tycker att skrivningarna kring kvinnors rättigheter kanske ska formuleras annorlunda, man börjar ifrågasätta hur målen är formulerade. Så det är jätteviktigt att det finns en politisk vilja för att uppnå dem. Här måste man också skapa en ”stresskänsla” – att det är viktigt att göra det här nu. Vi kan inte vänta tills det är tre år kvar.

"FN räknar med att det saknas 2500 miljarder dollar per år för att finansiera genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländer".

Sedan är finansieringen en jätteviktig del i genomförandet. Dels att länderna ska hålla det de har lovat när det gäller hur mycket de ska ge i bistånd, och dels att andra finansieringskällor ska tillkomma. Man måste öka skatteintäkterna i utvecklingsländer, och det handlar också om investeringar för att få till mer pengar som kan finansiera genomförandet. FN räknar med att det saknas 2500 miljarder dollar per år för att finansiera genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländer. Det är alltså det som saknas för att vi ska kunna genomföra målen där.

Det är såklart också viktigt att människor vet om att de Globala målen finns, för om man inte har information kan man inte heller som medborgare hålla sina politiker ansvariga för att vi ska nå målen. Sedan måste man komma ihåg att det här inte bara är en agenda för politiker, utan att det är en agenda för oss alla i samhället.