Facken behöver demokrati för att verka, därför verkar facken för demokrati. Vi listar tre sätt på hur facken bidrar till demokratiutveckling i världen.
Den demokratiska utvecklingen backar i världen. Istället ser vi en frammarsch för nationalism och auktoritära regimer, där det demokratiska utrymmet för facken minskar och möjligheten att verka för mänskliga rättigheter i arbetslivet alltså blir allt svårare. Det är allvarligt och den 19 juni släpps Världsfacket ITUC:s Global rights index 2019, en rapport som bland annat listar de tio sämsta länderna för arbetstagare (se rapporten 2018).
Samtidigt ska vi inte glömma det andra sidan av myntet. Facken är inte bara utsatta av denna negativa demokratiutveckling. Facken är också superviktiga aktörer för att bygga demokrati. Facken behöver demokrati för att verka, därför verkar facken för demokrati. Att vara med i facket gör att du bidrar till att stärka demokratin i världen.
Vi förklarar hur.
1. Starka fack – mer demokrati!
Forskning visar att när många är med i facket stärks också demokratin i hela samhället.
Till exempel så engagerar sig människor som är fackligt aktiva också mer för att påverka i andra delar av samhället. Fackförbund som organiserar medlemmar med lägre utbildningsnivå engagerar en extra viktig grupp, eftersom den gruppen i regel har en lägre engagemangsnivå i samhällsfrågor. Men genom facken har de, oavsett yrke och utbildningsnivå, en möjlighet att påverka sin livssituation och får även möjlighet att bygga sitt samhällspolitiska intresse. Fackföreningar har dessutom en viktig förmåga att mobilisera sina medlemmar till att gå och rösta.
I vissa länder där demokratin är svag, är fria fackföreningar ofta den enda demokratiska organisationen arbetstagare möter i samhället och därmed en skola i demokrati för en stor del av befolkningen. I facket får medlemmar lära sig interndemokratiska arbetsformer, vilket är en förberedelse för aktivt medborgarskap och deltagande i en demokrati. (Forena, 2019)
2. Social dialog bygger demokrati!
Vi vet att fackens metod fungerar globalt: social dialog, alltså förhandling och kollektivavtal mellan arbetstagare och arbetsgivare, är en bra grund för demokrati. Fackliga förhandlingar ger arbetstagare inflytande i beslut som rör deras liv.
Detsamma gäller på samhällspolitisk nivå. Att fack, näringsliv och regeringar kommer överens tillsammans för att lösa problem i samhället skapar hållbara och fredliga lösningar som är demokratiskt framtagna.
Ett exempel är Tunisien. När demokratin höll på att kollapsa i Tunisien efter arabiska våren 2011 var facket UGTT en viktig del av ett betydelsefullt samarbete kallat Tunisiens nationella dialogkvartett där även en arbetsgivarorganisation, människorättsorganisation och en nationell advokatförening ingick.
På ett konstruktivt sätt jobbade de tillsammans i dialog mot våld och för fred och demokrati. Ledstjärnan var samförstånd, i stället för polarisering. Framgångarna belönades med Nobels fredspris 2015 "för dess avgörande bidrag till uppbyggandet av en pluralistisk demokrati i Tunisien i kölvattnet av jasminrevolutionen 2011".
3. Mer jämlikhet – mer demokrati!
Jämlika samhällen är också mer demokratiska samhällen. Forskning visar att i många länder där de ekonomiska och sociala klyftorna ökat, har även demokratin gått tillbaka. Samtidigt blir allt fler internationella organisationer överens om att samhällen där facken är starka också är mer jämlika.
Fackförbundens arbete för rättvisa, jämställdhet och jämlikhet runt om i världen är alltså en motkraft mot avdemokratisering!
