Innan jag började som utbildningsansvarig här hos Teskedsorden arbetade jag på riksdagens kommunikationsavdelning. Under mina år som samordnare för riksdagens skolverksamhet har jag många gånger besökt de kammare som förr i tiden enbart välkomnade manliga folkvalda. Förmodligen var det ingen lätt uppgift som mötte de fem kvinnor som efter valet 1921 tog plats där.

För exakt 100 år sedan, den 24 maj 1919, beslutade riksdagen om att införa kvinnlig rösträtt i val till riksdagen. Kampen för rösträtten hade varit lång. Den första motionen lades på riksdagens bord 1884. Det skulle krävas kravaller, revolutionsstämning och regeringskriser innan riksdagen var mogen att komma fram till beslutet. Sverige var då sist i Norden.

Riksdagens ledamöter var inte eniga om den kvinnliga rösträtten. Argument som att kvinnor inte behövde rösta (eftersom deras män hade rösträtt) och att det skulle bli alltför trångt i Riksdagshusets korridorer (på grund av modet med stora kjolar) framfördes i riksdagens talarstol. Många ledamöter tyckte nog att allmän rösträtt för män, som införts bara 10 år tidigare, var ganska magstarkt. De var inte alls redo att prata om rösträtt även för kvinnor.

Jag tycker att vi idag ska vara glada. Idag ska vi fira. De senaste 100 åren har mycket hänt i utvecklingen av kvinnors rättigheter i Sverige. Denna utveckling har delvis att göra med att kvinnor fick tillträde till den högsta beslutande församlingen. Men 1921 var det många grupper som fortfarande inte fick rösta. Jag tänker till exempel på de som inte gjort värnplikt, socialbidragstagare och intagna på fängelser. Allmän rösträtt på riktigt fick vi först 1989 när begreppet ”omyndig” togs bort. Först då fick alla svenska medborgare (över 18 år) rätt att rösta.

Idag ska vi fira, men vi ska fira lagom mycket. Demokrati är en process. Vi på Teskedsorden möter ofta dem som kämpar med känslan av förståelsen för och tillit till vår demokrati. Därför vill jag uppmana alla att just idag ta tillfället i akt att prata om demokrati med personer i omgivningen. Vad betyder demokrati för er? Vad krävs för att hålla vårt demokratiska styrelseskick levande?

Och hur vill du se demokratin utvecklas det kommande århundradet?

Camilla Rehn
Utbildningsansvarig Teskedsorden