"Vi ser redan konsekvenser, i form av ökad torka, fler bränder och mer extremväder, som låter oss ana vilka enorma skadekostnader som väntar runt hörnet. Globalt står städer för ungefär 70 procent av klimatutsläppen – men de har en handlingsfrihet, både ekonomiskt och politiskt”, skriver företrädare för Naturskyddsföreningen, WWF, Föräldravrålet och Klimatklubben.
Den sorgliga sanningen är att vi i dag är långt ifrån att begränsa klimatförändringarna till en och en halv grad.
Nationernas befintliga klimatåtaganden skulle innebära över katastrofala tre graders global uppvärmning innan seklets slut.
Klimatmötet COP24, där världens ledare ska komma överens om det regelverk som gör att världen kan uppnå Parisavtalet, pågår just nu i Polen.
Vi måste halvera utsläppen varje årtionde – och för att en global katastrof ska kunna undvikas måste arbetet ske på så väl internationell och nationell nivå som på den kommunala.
Eftersom klimatförändringarna kanske är det största hotet som mänskligheten har stått inför är det ett enormt problem att den engagerade medborgaren har dålig insyn i om deras kommun lever upp till det globala klimatavtalet.
Därtill kan läggas att omställningen på det stora hela går alldeles för långsamt och att många nationella ledare riktar uppmärksamheten åt andra håll.
Samtidigt ligger många städer långt före nationella åtaganden och har därmed en stor potential i klimatomställningen.
FN:s nya rapport från IPCC visar att konsekvenserna av två grader skulle bli förödande och orsaka enormt lidande, samt underminera världsekonomin.
Vi ser redan konsekvenser, i form av ökad torka, fler bränder och mer extremväder, som låter oss ana vilka enorma skadekostnader som väntar runt hörnet.
Globalt står städer för ungefär 70 procent av klimatutsläppen – men de har en handlingsfrihet, både ekonomiskt och politiskt.
De spelar därför en viktig roll i klimatomställningen; att införa fossilfria transporter, bygga energieffektiva bostäder, driva omställningen till fossilfri energi och inte minst planera städer som ger en hållbar livsstil.
Kommunerna är beroende av nationella mål, styrmedel och infrastruktursatsningar, men de kan också gå före sitt land, som till exempel Uppsala, Umeå och Lund gör.
Den engelska staden Bristol har till och med deklarerat ”klimatnödläge”, och bestämt sig för att bli koldioxidneutrala redan till år 2030.
WWF, Naturskyddsföreningen Föräldravrålet och Klimatklubben vill se samma ambition i Sverige, det vill säga att vi ska nå nettonollutsläpp omkring 2030, istället för 2045 som klimatlagen säger.
En färsk Sifo-undersökning, som gjorts på uppdrag av WWF, visar att klimatfrågan är den samhällsföreteelse som svenskarna oroar sig för mest.
Och vi tror att vi bara har sett krusningarna av en ny våg aktörer, som börjat samla medborgare över hela världen. Även i Sverige:
15-åriga Greta Thunberg, som skolstrejkar för klimatets skull framför riksdagen varje fredag, till dessa att Sverige lever upp till Parisavtalet. I hennes anda har engagemang spridit sig via exempelvis hashtaggen #fridaysforfuture och den 30 november protesterade människor framför 100 kommunhus runt om i Sverige.
Utifrån data från IPCC, kring återstående utsläppsutrymme, har WWF tagit fram ett internationellt verktyg för bedömning av hur kommuners klimatmål och åtgärder står sig i förhållande till Parisavtalet. Verktyget är standardiserat, jämförbart och transparent. Engagerade invånare kan på så sätt ges möjligheten att se hur deras kommun faktiskt ligger till.
För vi har inte tid att vänta.
FN:s senaste rapport gav oss en tight deadline på 12 år. Med det preciserade utrymmet gavs vi också ett verktyg. Nu har vi chansen att verkligen ställa krav på de som styr. Ta den.
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF
Gunilla Elsässer, avdelningschef Mat, klimat & energi, WWF
Frida Berry Eklund, talesperson, Föräldravrålet
Maria Soxbo, initiativtagare, Klimatklubben
Emma Sundh, initiativtagare, Klimatklubben
Johanna Nilsson, initiativtagare, Klimatklubben
