Detta skriver Cheyenne Thor som under hösten har varit på utbyte i Costa Rica. Under utbytet så delade hon tro och liv med personer i den lutherska kyrkan ILCO och fick nya perspektiv på andras och sin egen vardag.

Utdrag ur dagbok, 31 oktober

”Här känns det lite som en sommarstuga. Sitter i soffan på deras gröna marmorgolv omsluten av den turkosgröna fasaden och blickar ut över plantagen och palmerna. Det är väldigt avslappnade måste jag medge efter all tid i San José. Har fått komplimanger för min spanska vilket är både uppmuntrande och betryggande.

Jag vet inte varför jag har så svårt att följa mina egna tankar kring landet jag befinner mig i. Jag faller för de mest otippade sakerna; kvinnogruppen i Quitirisi, landsbygden i Sarapiquí etc. Jag tror att det beror på att stämning är helt annorlunda här. Allt har ett band till naturen och människan. Vänner och familj har på många sätt en större plats i vardagen här, det saknar jag i Sverige. Öppenheten bland människor.

Jag funderar på varför jag är här, vad jag gör i förhållande till utbytet och vad vår systerkyrka vill visa mig. Jag är här för ett utbyte av kultur, mat, samtal, tro och liv, vardagsliv. För att observera, för att dela tankar och för att förhoppningsvis ta med erfarenheter hem som kan så frön hos andra.”

Under utbytestiden fick jag uppleva allt från en öppen förskola till kvinnogrupper med urbefolkning. Från regnoväder till galen värme. Från storstadsliv med en liten värdfamilj till livet på landet delandes ett hus med 7 andra.

Att sammanfatta vad jag gjort under mina 3 månader är svårt, men för mig handlar det om de små sakerna. Som att strosa runt själv i en främmande miljö och klara mig, att umgås med en värdfamilj en hel eftermiddag för att det är härligt, att våga prata om tro med en systerkyrka och utmanas av deras sätt att vara och göra och se.

Allt detta har hjälpt mig växa som individ, få nya perspektiv på livet, samhällen och tro. Det har blivit en drivkraft för mig, för att kunna prata om internationellt arbete samt kunna konversera om varför vi är starkast tillsammans. Så länge vi står tillsammans och fortsätter sträva efter en gemensam värd kommer det goda att övervinna det onda.

Tycker du att möten med människor är givande?
Tror du att du skulle klara det och tycka det var roligt?
Vill du vara möjligheten för kyrkor att mötas över gränser?

Om svaret är JA på någon eller alla dessa frågor; SÖK!

/ Cheyenne