Den svenska biståndsdebatten kan ibland ge intrycket av att opinionen har vänt.
Sociala medier fylls av kritik mot biståndet. Politiska partier diskuterar nedskärningar. Debattörer ifrågasätter om Sverige ska fortsätta vara en av världens största givare.
Men när tusentals svenskar får frågan i en av landets mest omfattande attitydundersökningar framträder en annan bild.
Enligt SOM-institutets undersökning från 2025 tycker omkring två tredjedelar av svenskarna att biståndet antingen bör öka eller ligga kvar på dagens nivå. Endast en minoritet vill se minskade biståndsanslag.
SOM-institutets undersökningar har genomförts under lång tid och bygger på svar från tusentals personer över hela landet. Det gör dem till ett av de viktigaste verktygen för att följa förändringar i svenska attityder över tid.
När resultaten från 2025 jämförs med tidigare år syns en intressant utveckling.
Stödet för bistånd minskade under slutet av 2010-talet. Men under de senaste åren har kurvan vänt uppåt igen.
Samtidigt lever bilden kvar av att biståndet blivit alltmer impopulärt.
Frågan är om den bilden egentligen säger mer om den offentliga debatten än om vad svenska folket faktiskt tycker.
En opinionsundersökning kan alltid diskuteras. Därför är det intressant att jämföra flera olika mätningar.
Förutom SOM-institutet undersöker både Sida och EU:s Eurobarometer regelbundet allmänhetens inställning till bistånd och internationellt utvecklingssamarbete.
Trots olika metoder och frågeformuleringar pekar resultaten i samma riktning.
Ungefär två tredjedelar av svenskarna är positiva till bistånd eller vill behålla dagens nivåer. Omkring en tredjedel vill minska biståndet eller ge frågan lägre prioritet.
Mönstret återkommer i samtliga undersökningar.
Det finns samtidigt en viktig nyans.
När väljare får frågan om vilka politiska frågor som är viktigast hamnar bistånd sällan högt på listan. Sjukvård, skola, lag och ordning, ekonomi och försvar prioriteras betydligt högre.
Men det betyder inte att svenskarna är negativa till bistånd.
Snarare speglar det att människor tenderar att prioritera de områden där staten lägger mest resurser och som påverkar deras vardag mest direkt.
Att bistånd inte toppar listan över väljarnas viktigaste frågor är därför inte samma sak som att stödet saknas.
En annan intressant fråga är vad människor faktiskt vill att biståndspengar ska gå till.
I en europeisk undersökning som genomfördes av Eurobarometern fick människor välja vilka områden de ansåg viktigast för biståndet.
Svenskarnas svar var tydliga. Demokrati, fred, utbildning och klimat hamnade i topp. Migration och handel placerade sig betydligt längre ner på listan.
Det är anmärkningsvärt eftersom just migration och handel har fått ökad betydelse i regeringens biståndspolitik under senare år.
Resultaten tyder på att många svenskar fortfarande ser biståndets främsta uppgift som att bidra till utveckling, fattigdomsbekämpning och demokratiska samhällen – snarare än att stödja migrationspolitiken och företagande i Sverige.
Den svenska biståndsdebatten präglas ofta av starka åsikter. Men opinionsmätningarna visar att verkligheten är mer komplex än vad debatten ibland ger sken av.
Kritiken mot biståndet finns där. Men någon bred folklig motvilja mot internationellt utvecklingssamarbete är svår att hitta i siffrorna. Tvärtom verkar stödet vara förvånansvärt stabilt.
