The Second Amendment

Ett tillägg till USA:s grundlag – the Second Amendment – säkerställer rätten att bära vapen. Tillägget utgår från idén att staten inte har rätt att begränsa befolkningens frihet. Till en början handlade det även om en rädsla för militärt förtryck från den nya federala regeringen, men armén i dagens USA är för stark och väletablerad för att beväpnade privatpersoner ska kunna göra skillnad. I stället ses privatägda vapen som nödvändiga för självförsvar och som redskap vid jakt och andra fritidsaktiviteter.

USA:s vapenlagar ser lite olika ut från delstat till delstat, men överallt är det tillåtet att offentligt bära dolda skjutvapen och i 30 delstater får man öppet bära pistol utan att ha någon särskild form av tillstånd. Du måste dock alltid vara ostraffad och möta vissa ålderskriterier.

Masskjutningar blir vanligare och vanligare

USA:s nutida historia fläckas av en mängd masskjutningar. Den dödligaste skedde 2017 när en man sköt med ett automatvapen mot en musikfestival i Las Vegas och dödade 59 människor. Den 24 maj i år sköts 19 barn och två lärare ihjäl på en grundskola i Uvalde, Texas. Den 18-åriga gärningsmannen dog under polisinsatsen. Dådet var den dödligaste skolskjutningen i USA sedan 2012, då 20 barn och sex vuxna sköts ihjäl på skolan Sandy Hook i Connecticut.

Över 39 000 människor skjuts till döds i USA varje år. Svarta människor, i synnerhet unga män, drabbas värst.

Antalet masskjutningar i USA har ökat snabbt de senaste åren. I landet finns fler skjutvapen än invånare, och 2020 var att bli skjuten den vanligast dödsorsaken bland barn och unga. Bara 1 % av alla skjutvapenrelaterade dödsfall sker under en masskjutning. Att vapen är så lättillgängliga leder till ökat våld i allmänhet. Över 39 000 människor skjuts till döds i USA varje år. Svarta människor, i synnerhet unga män, drabbas värst.

Debatten om vapenlagarna

Massakern i Uvalde har, precis som tidigare masskjutningar, väckt liv i intensiva debatter om USA:s vapenlagar. Många vill införa skarpare regleringar. Andra värnar om rätten att bära vapen, och de brukar argumentera att det inte är vapnen som dödar, utan människorna som bär dem. Intresseorganisationer som förespråkar att vem som helst ska få bära vapen – den så kallade vapenlobbyn – har miljontals medlemmar och stort politiskt inflytande.

Det andra tillägget, som ju är en del av grundlagen, gör det väldigt svårt att införa striktare vapenlagar.

Det andra tillägget, som ju är en del av grundlagen, gör det väldigt svårt att införa striktare vapenlagar. USA:s president Joe Biden har gått ut och vädjat till kongressen – USA:s nationella parlament – om att sätta stopp för skjutningarna, precis som president Barack Obama gjorde efter massakern på Sandy Hook. Lördag 11 juni i år samlades tiotusentals människor runt om i USA under mottot “March for our lives” för att kräva hårdare vapenlagar.

Än så länge har inga nya vapenregleringar införts på nationell nivå, även om Demokraterna och Republikanerna i juni i år tycks ha enats om ett blygsamt förslag att lägga fram i senaten. Hårdare lagar är dock inte det enda som krävs för att lösa situationen, enligt forskaren Frida Stranne. Det finns exempelvis för många vapen i omlopp och ett hårt samhällsklimat leder till ökat våld.

Vapenvåld är en människorättskris

Skjutvapenvåld är ett hot mot mänskliga rättigheter, enligt Amnesty International. Den första mänskliga rättigheten är ju rätten till liv, men varje dag dödas fler än 500 människor runt om i världen med hjälp av skjutvapen. När rädsla för skjutvapen hindrar människor från att gå till skolan och besöka sjukhus påverkas dessutom rätten till utbildning och hälsovård. Amnesty kallar situationen i USA för en människorättskris.

Amnesty kallar situationen i USA för en människorättskris.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, menar att små och lätta vapen – exempelvis pistoler men även andra vapen som är lätta nog att hanteras av bara en person – utgör ett stort hot mot fred och säkerhet. Eftersom de sprids så lätt gör de att våldet i världen ökar. Enligt de Globala målen för hållbar utveckling måste vi “avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt” och “avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena.”

Både IKFF och Amnesty driver kampanjer för lagar om förebyggande av vapenvåld och anser att stränga regler kring vem som får äga vapen är avgörande för att motverka våldet. Stater är skyldiga att skydda sina invånares mänskliga rättigheter. En stat som inte kontrollerar innehav och användning av skjutvapen lever inte upp till den skyldigheten.