Vad händer med aborträtten i USA?

Världen

Abort är omdebatterat i USA. Begrepp som heartbeat bills, Roe v. Wade och hemaborter tar plats i media. Efter att en kontroversiell lag röstades igenom i Texas har hotet mot aborträtten ökat och enligt ett läckt dokument från Högsta domstolen är grundlagsskyddet för abort i fara.

Abortförbudet i Texas

Lagen som infördes i Texas i september 2021 kallas Senate Bill 8 och innebär att personer som hjälper någon att göra en abort kan få betala upp mot 90 000 kr i böter. Det är inte bara läkare och sjukhuspersonal som kan dömas, utan även den som exempelvis skjutsar till abortmottagningen. Vem som helst får inleda en stämning, så det blir upp till allmänheten att se till att lagen efterföljs.

Lagen gäller efter det att man kan höra fostrets hjärtslag – en så kallad heartbeat bill – vilket brukar vara i sjätte veckan. Man räknar med att graviditeten börjar sista mensens första dag. Om man upptäcker att man är gravid fyra veckor senare, i samband med att nästa mens uteblir, har man alltså bara två veckor på sig att avsluta graviditeten. Inga undantag görs för incest eller våldtäkt.

Just nu är aborträtten grundlagsskyddad i USA enligt prejudikatet Roe v. Wade. Men 1 september röstade Högsta domstolen för att Texaslagen får fortsätta gälla tills vidare – en seger för abortmotståndare. Man kunde komma runt Roe v. Wade eftersom det inte är den som är gravid som straffas, utan den som utför eller hjälper till med aborten.

Roe v. Wade

I USA fungerar prejudikat, det vill säga tidigare domslut, ungefär som lagar. Ett beslut i Högsta domstolen från 1973, Roe v. Wade, slår fast att rätten till abort – fram till dess att fostret kan leva utanför kroppen – är grundlagsskyddad i USA. För att tvinga Högsta domstolen att ompröva Roe v. Wade har flera delstater under de senaste åren infört mer restriktiva abortlagar.

Ett lagförslag som lyftes i Mississippi i höstas – Dobbs v. Jackson Women’s Health Organization – förbjuder abort från vecka 15. I juni ska Högsta domstolen rösta om förslaget, som strider mot Roe v. Wade eftersom fostret inte kan leva utanför livmodern i vecka 15. Det är första gången på flera generationer som domstolen väljer att ta upp ett sådant fall, och utfallet skulle kunna upphäva grundlagsskyddet för fri abort.

Att Texaslagen Senate Bill 8 gick igenom kan vara en ledtråd till hur domarna kommer rösta i juni. 3 maj 2022 skrev den amerikanska tidningen Politico att de kommit över ett läckt dokument från Högsta domstolen som tyder på att en majoritet av domarna vill upphäva Roe v. Wade.

Under en protest i USA:s huvudstad Washington DC håller en kvinna upp en skylt som uppmanar till att bevara grundlagsskyddet för abort som bestäms i Roe v. Wade.

Aborträttens framtid

Flera delstater har tidigare försökt införa abortförbud från det att fostrets hjärta kan höras, men de har stoppats i domstolar som sagt att de strider mot grundlagen. Att lagen i Texas släpptes igenom har lett till att fler delstater nu skräddarsyr nya abortförbud som får passera.

Senaten i den republikanskt styrda delstaten Idaho har exempelvis röstat igenom en lag som liknar den i Texas. “Detta kommer absolut att leda till en nästan fullständig eliminering av aborttillgången i Idaho”, säger Lisa Humes-Schulz på Planned Parenthood Alliance Advocates.

Om Roe v. Wade upphävs innebär det att det blir upp till varje delstat att utforma sina egna abortlagar. Enligt en analys som Center for Reproductive Rights i USA har gjort är det sannolikt att 24 av USA:s 50 delstater kommer begränsa eller helt ta bort aborträtten om Roe v. Wade slutar gälla.

Kritiska röster har lyfts från privatpersoner, företag och politiker – bland annat President Joe Biden och representanthusets talman Nancy Pelosi. Efter att dokumentet från Högsta domstolen läckt samlades människor i USA:s huvudstad Washington DC för att protestera.

Enligt en analys som Center for Reproductive Rights i USA har gjort är det sannolikt att 24 av USA:s 50 delstater kommer begränsa eller helt ta bort aborträtten om Roe v. Wade slutar gälla.

Taggar

Jämställdhet Mänskliga rättigheter