Ett oroväckande stort antal fall av våldtäkter och sexuellt relaterat våld, som främst drabbar kvinnor, leder aldrig till åtal. Samtidigt fortsätter kränkningar av utsatta EU-medborgares rättigheter. Det är de två främsta huvudpunkterna som Amnesty International lyfter fram i sin granskning av utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Sverige inför en hearing vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève den 27 januari.
Universal Periodic Review, UPR, är FN:s återkommande granskning av situationen för de mänskliga rättigheterna i samtliga FN:s medlemsstater. Inför granskningen av Sverige har Amnesty International tagit fram rapporten “Sweden: Rights for all? The case of rape survivors and vulnerable EU citizens”. Rapporten är ett av många komplement till den nationella rapport som Sveriges regering lämnade in till FN den 14 oktober 2019. Amnesty lägger tonvikten på två områden där organisationen gjort utredningar under 2018 och 2019, och har också granskat i vilken utsträckning Sverige uppfyller vissa av de rekommendationer landet fick vid FN:s senaste granskning i januari 2015.
Våldtäkt och sexuellt våld mot kvinnor
Ett betydande steg togs år 2018 då Sverige fick en ny sexualbrottslagstiftning som gör att sex med någon som inte deltar frivilligt är brottsligt, den så kallade samtyckeslagen. Under samma år som samtyckeslagen vann laga kraft mottog polisen 5 663 anmälningar om våldtäkt. 96 procent av offren var kvinnor och flickor. Statistiken visar även att endast 12 procent av anmälningar som gjorts, där offret var en kvinna över 18 år, ledde till åtal. Flera faktorer ligger bakom det låga antalet åtal. Bland annat har det visat sig att förhör av misstänkta gärningsmän görs först efter lång tid och i en del fall inte alls. Och även om polisen och åklagarmyndigheten gemensamt kommit fram till att våldtäktsutredningar bör utredas som allvarliga brott eller av enheter som specialiserar sig på våld i nära relationer gjordes en tredjedel av alla utredningar av lokal polis som saknat nödvändig kunskap eller erfarenhet.
I sin rapport uppmanar därför Amnesty regeringen att prioritera bekämpningen av det utbredda sexuella våldet och se till att det finns tillräckliga resurser för att säkerställa att polisen och åklagarmyndigheten har den kapacitet som krävs för att kunna genomföra grundliga, effektiva och snabba utredningar av samtliga anmälningar av våldtäkt.
Utsatta EU-medborgares rättigheter
Under det senaste decenniet har antalet utsatta EU-medborgare från Östeuropa, främst Rumänien och Bulgarien, ökat i Sverige. Här lever de ett marginaliserat liv i ovisshet och berövas rätten till socialt skydd och stöd. Av Amnestys granskning framgår tydligt att det råder stor förvirring bland kommuner och regioner kring vilka skyldigheter de har gentemot utsatta EU-medborgare.
Amnesty efterfrågar därför i sin rapport nationella riktlinjer och vägledning från regeringens sida. De måste stämma överens med Sveriges människorättsåtaganden gentemot alla människor som befinner sig i landet.
