Europeiska regeringar är medskyldiga till systematiska, olagliga och ofta våldsamma “pushbacks” och kollektiva återsändningar av tusentals flyktingar till eländiga och osäkra flyktingläger i Bosnien-Hercegovina - det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.
Rapporten Pushed to the edge: Violence and abuse against refugees and migrants along Balkan Route visar hur europeiska regeringar genom att prioritera gränskontroller framför att följa internationell rätt mer eller mindre ger sitt tysta medgivande till att den kroatiska polisen utsätter flyktingar och migranter för våldsamma övergrepp. Detta samtidigt som europeiska regeringarna står för den kroatiska polisens kostnader.
- Människor som flyr krig och förföljelse utsätts bland annat för våld av den kroatiska polisen, försätts i ett juridiskt limbo och utelämnas till ett icke-fungerande asylsystem i Bosnien-Hercegovina, säger Massimo Moratti, utredningschef vid Amnestys Europakontor.
5500 bor i tillfälliga läger
För tillfället finns cirka 5500 kvinnor, män och barn i läger i de bosniska städerna Bihac och Velika Kladusa, nära gränsen till Kroatien. Där lever de i förfallna fabriksbyggnader utan grundläggande nödvändigheter. Bosnien-Hercegovina kan inte erbjuda dem tillräcklig säkerhet eller skäliga levnadsvillkor, och de tillfälliga lägrena är ohygieniska, saknar varmvatten, sjukvård och tillräckligt med mat.
De som försöker ta sig över gränsen utsätts för “pushbacks” och kollektiva avvisningar - ofta med inslag av våld och hot - vid gränsen mellan Kroatien och Bosnien-Hercegovina, utan att få en möjlighet att söka asyl
Byråkratiska hinder, otillräcklig rättshjälp och en begränsad administrativ kapacitet innebär att potentiella asylsökande troligtvis inte kommer att få sina asylansökningar prövade i Bosnien-Hercegovina. De flesta försöker därför ta sig till andra europeiska länder.
Drunkningar, "pushbacks" och kollektiva avvisningar
Under de tio första månaderna 2018 drunknade minst 12 människor i västra Balkan, de flesta av dem när de försökte ta sig över gränsen från Kroatien till Slovenien. Dussintals dog på andra sätt. De som försöker ta sig över gränsen utsätts för “pushbacks” och kollektiva avvisningar - ofta med inslag av våld och hot - vid gränsen mellan Kroatien och Bosnien-Hercegovina, utan att få en möjlighet att söka asyl.
Samtidigt som uppgifterna om våldsamheterna vid gränserna har ökat försöker de kroatiska myndigheterna att motverka en offentlig granskning av hur landet hanterar flyktingar och migranter.
Nästan alla som finns i lägren i Bihac och Velika Kladusa har tvingats tillbaka från Kroatien eller Slovenien till Bosnien- Hercegovina, och nästan en tredjedel av de intervjuade berättar att de har blivit utsatta för våld av den kroatiska polisen. Många beskrev hur de blivit slagna, fått sina dokument förstörda och blivit bestulna - i något som verkar vara en systematisk och avsiktlig taktik från de kroatiska myndigheternas sida avsett att avskräcka framtida försök att komma in i landet.
Kroatiska myndigheter motverkar offentliga granskningar
Samtidigt som uppgifterna om våldsamheterna vid gränserna har ökat försöker de kroatiska myndigheterna att motverka en offentlig granskning av hur landet hanterar flyktingar och migranter.
Försök från kroatiska institutioner att granska vad som sker vid gränserna har stoppats och myndigheterna riktar särskilt in sig mot organisationer som arbetar för flyktingars och migranters rättigheter för att störa deras verksamhet.
Frivilliga som arbetar för ideella organisationer trakasseras, hålls kvar hos polisen utan formella anklagelser och hotas med åtal. Inrikesministeriet har även anklagat vissa ideella organisationer för att hjälpa människor att komma in i Kroatien “illegalt” - något som har haft en avskräckande effekt på de som arbetar med flyktingar.
Trots det som sker vid gränserna, fortsätter EU att bidra finansiellt till Kroatiens gränssäkerhet.
Bakgrund
Rutten via Bosnien och Kroatien har blivit alltmer använd efter det att Ungern har satt upp stängsel vid sina gränser och även utsatt människor för våldsamma "pushbacks", något som gjort att Serbien och Ungern har blivit alltmer ogenomträngliga länder att ta sig igenom.
