Många av oss har läst artiklar, eller sett dokumentärer och videoklipp, som visar hur ohållbara en mängd industrier är ur miljö-, människorätts- eller djurrättssynpunkt. Vi blir alltmer medvetna om hur vår konsumtion påverkar världen, och med faktan på bordet väljer många att göra mer hållbara val i sin vardag. Det är t.ex. vanligt att bojkotta päls idag, och allt fler utesluter kött och andra animaliska produkter ur sin kost efter att ha hört talas om en oacceptabel djurhållning och miljöpåverkan. Tidigare i år ledde Naturskyddsföreningens kampanj Surfejs till att flera globala sminkmärken slutade att använda miljögifterna PFAS efter att ca 1500 personer sagt ifrån.

Som konsument kan du helt klart göra skillnad när du får reda på hur det du köper påverkar världen och väljer att handla därefter. Men för att en konsumet ska kunna göra medvetna val krävs just information. Ett material som relativt få pratar om är läder, trots att lädertillverkning i många fall innebär stora faror för både miljö och människors hälsa. Om vi lär oss om materialets baksidor - och sprider kunskapen vidare - kan vi bidra till mer hållbara alternativ.

Vilka är lädrets baksidor? Fakta från Naturskyddsföreningen och Fair Action!

”Läderindustrin använder mängder av kemikalier i beredningen av djurhudar. Flera av dem är miljö- och hälsofarliga, och kan orsaka cancer och allergier” - Naturskyddsföreningen

Granskningar av läderindustrin har gjorts av bland andra Naturskyddsföreningen och Fair Action, som båda jobbar för att sprida information så att de system som skadar människor och miljö ska kunna stoppas och ersättas med mer hållbara alternativ. Här är några viktiga fakta som finns att läsa i deras artiklar och rapporter:

• Garvning är en del i processen där djurhudar blir till läder. Trots att det finns miljö- och hälsovänliga alternativ - så kallad naturgarvning - tillverkas 90 procent av allt läder i världen med hjälp av tungmetallen krom. Om krom hanteras fel finns stora risker att det blir cancerogent, allergiframkallande och farligt för miljön.
• Formaldehyd är ett ämne som används vid garvning och färgning av läder. Formaldehyd är både cancer-, allergi- och astmaframkallande.
• Många personer som arbetar på garverier och fabriker hanterar farliga kemikalier utan skyddsutrustning. Lungcancer är vanligare hos garveriarbetare än hos befolkningen i stort.
• Eftersom kromgarvning är svårförenlig med europeisk miljölagstiftning är en stor del av garvningen förlagd till länder som Indien och Bangladesh där både lönekostnader och miljökrav är låga. Det som anses oacceptabelt här flyttar vi alltså helt enkelt till länder utanför Europas gränser.
• För att tillverka 250 kilo läder krävs cirka ett halvt ton kemikalier. En sådan produktion lämnar efter sig uppemot 50,000 liter förorenat avfallsvatten, som riskerar att förgifta grundvatten och jordbruksmark.
• Över 60 procent av världens skor produceras i Kina, där fria fackföreningar är förbjudna. Där är alltså skyddet mot hälsofaror, säkerhetsrisker och otrygga anställningar extra svagt.
• Två tredjedelar av Sveriges befolkning känner inte till hur miljöfarlig läderindustrin är. Endast 7 procent har någon gång frågat om miljövänliga läderskor i butik eller på nätet.

Läs på och agera

Du kan läsa mer om läderindustrin och tillverkningen av läderskor och -väskor i Fair Actions rapporter. Titta också på Naturskyddsföreningens film om läderproduktion:

För att agera för en schysstare och mer miljövänlig konsumtion kan du följa Naturskyddsföreningens tips:

• Köp skor av bra kvalitet som håller länge - gärna begagnade. Miljöschyssta tips hittar du här!
• Vårda och laga skor, väskor och läderjackor om de går sönder, så håller de längre. På Naturskyddsföreningens sida Fixa grejen finns massor av tips!
• Välj naturgarvat läder och håll utkik efter EU:s miljömärkning för skor.
• Kräv en schysstare skoproduktion! Hos Fair Action kan du fylla i ett formulär och mejla din skobutik.

Med tanke på hur få som känner till läderindustrins negativa miljö- och hälsoinverkan kan du också hjälpa till genom att sprida informationen vidare, så att fler kan göra medvetna val och utöva sin konsumentmakt för en bättre, mer hållbar produktion.