När du ger en gåva eller blir givare hos oss på Erikshjälpen, ser du till att fler barn får sina rättigheter uppfyllda. För att åstadkomma det behöver vi se helheten och jobba långsiktigt och hållbart. Allt kring barnet behöver finnas med – hemmet, skolan, hälsovård, lokala beslutsfattare, ända upp på regeringsnivå.
Vår grund vilar på FN:s barnkonvention, som alla länder där vi arbetar har skrivit på. Ida Konaté Svensson, programkoordinator på Erikshjälpen, förklarar vad rättighetsbaserat bistånd är.
– Vi vill inte vara en städgumma som fixar det som de som andra inte gör. I stället vill vi vara en nagel i ögat på dem som har det verkliga ansvaret för barnen, att faktiskt hålla det de lovar.
- Hållbar förändring
När man ser nöd och behov kan det vara lätt att reagera instinktivt och vilja hjälpa snabbt. Kanske får hjärtat styra mer än hjärnan. Och det kan funka jättebra. Men det kan också leda till att man i värsta fall tar över ansvaret från dem som egentligen är ansvariga – föräldrar eller samhället runt ett barn.
- Komma åt grundproblemet
Genom att jobba rättighetsbaserat vill Erikshjälpen komma åt grundproblemet och inte bara bekämpa effekterna av grundproblemet.
Låt oss ta ett exempel: En 11-årig flicka får inte gå i skolan – trots att det är hennes rättighet. Vad är grundproblemet? Vem är det som kränker flickans rättighet att gå i skolan? Vem bär ansvaret?
A) Är grundskolan fortfarande inte gratis och flickans familj har inte råd? Då behövs påverkansarbete gentemot staten, som bär ansvaret.
B) Är skolan gratis och tillgänglig, men flickans föräldrar tycker inte att hon ska gå i skolan? För att hon är flicka, ska giftas bort eller för att hon behövs hemma. Då behövs påverkansarbete gentemot familjen och kanske även insatser för att stärka familjens ekonomi.
- Stärka rättighetsinnehavarna
Dessutom är det viktigt att flickan själv får veta att hon har rätt till utbildning. Det gör henne till en starkare rättighetsinnehavare.
Varför inte bara bygga en skola?
– Uppmuntra skyldighetsbärarna
Erikshjälpen skulle kunna starta en egen skola som är gratis. För alla som kan gå i den skolan så är det bra. Men då bekämpas inte grundproblemet. Tvärtom kan staten fortsätta bryta mot barnkonventionen. De kanske till och med lutar sig tillbaka och tänker att ”vad smidigt att det kommer organisationer från andra länder och tar ansvar där vi inte orkar bry oss.” Då har vi verkligen gjort landet, och alla andra barn i det, en otjänst.
- Med människor – inte för
Erikshjälpens rättighetsbaserade arbete innebär också att göra saker med människor som berörs av insatserna, inte för dem. När människor blir mer delaktiga i sin egen och samhällets utveckling ökar sannolikheten för att utvecklingen verkligen ska fungera. Om man själv har varit med och tagit ett beslut känns det roligare att vara med och genomföra det.
- Vårt mål är att vi inte ska behövas
Ett rättighetsbaserat arbete strävar efter långsiktiga och bestående samhällsförändringar där människor blir oberoende. Det är också därför vi efter en period går vidare – för att hjälpa där behoven är som störst. Du som varit fadder länge har kanske varit med om att ditt stöd flyttat från en by till en annan, eller till och med från ett land till ett annat. Vilket bevis på att din insats verkligen gjort skillnad!
- Akuta insatser
Att arbeta rättighetsbaserat innebär inte att Erikshjälpen aldrig gör akuta insatser. I samband med att enskilda barn hamnar i ett nödläge eller i humanitära katastrofer vill vi gärna vara snabbt på plats och ge hjälp. Men vi är även där måna om att det inte stannar när behovet av skydd, tak över huvudet och rent vatten är fyllt. Vi vill finnas med och se till att livet, att vardagen, kan fortsätta.
- Att bygga bättre
Här kommer ett annat viktigt förhållningssätt in – att bygga motståndskraft. Det kan handla om att ge familjer och samhällen kapacitet att klara stora katastrofer, men även återkommande och långvarig torka eller sjukdom. Allt detta kan rasera tillvaron för ett barn – och när den tillvaron byggas upp igen vill vi se till att den byggs starkare. Så att familjen klarar nästa stora utmaning bättre. Utbildning och frön för hållbar odling eller getter som ger familjen en stabilare ekonomi är några exempel på insatser som du kan bidra till som givare, för att bygga motståndskraft.
Men allt hänger ihop – för motståndskraft är också att veta om sina rättigheter.
