När världen nätt och jämnt börjat återhämta sig från en pandemi kommer nästa kris, med ett krig som medför livsmedelskaos och ekonomisk inflation. Hur påverkar det demokratin i Europa, och ser vi en tillbakagång i Sverige?
Idag rapporteras världens demokratinivåer vara samma som år 1989. Åtminstone en tredjedel av världens befolkning levde förra året under auktoritärt styre och det är framför allt i Östeuropa, Centralasien, Latinamerika och Karibien som tillbakagången i demokratin är tydligast.
Minskat utrymme för ideella organisationer att göra sitt jobb, journalister som inte får lov att granska regeringen, medborgare som inte är fria att uttala sig om sina åsikter och experters forskningsunderlag som ignoreras vid beslutsfattande. Det är bara några exempel på hur de demokratiska förutsättningar vi ser som självklara försvinner när en stat övergår till att vara autokratisk.
Covid-19: ett gyllene tillfälle att styra befolkningen hårdare
Under Coronapandemin såg vissa världsledare en chans att strama åt sitt styre av befolkningen och försvaga demokratin. I efterhand har forskning visserligen konstaterat att pandemins negativa påverkan på demokratin inte blev lika stor som förväntat, men trots det verkar Europas östra länder just nu uppleva en autokratisk våg. Ungern, Polen, Slovenien, Kroatien, Serbien och Tjeckien uppges alla vara mer autokratiska än demokratiska nu för tiden.
Under Coronapandemin såg vissa världsledare en chans att strama åt sitt styre av befolkningen och försvaga demokratin.
Turkiet och Serbien är två av de europeiska länder som använde sig av pandemin för att underminera demokratin. Bland annat handlar det om att flera stater använt sig av falsk informationsspridning, och begränsning av medborgarnas rörelsefrihet och civilsamhällets möjlighet att jobba för demokrati och mänskliga rättigheter.
Ungern är det land i Europa som har backat mest i sin nivå av demokrati under de senaste två åren av pandemi. Från att ha varit ett demokratiskt föredöme för andra länder har de under ledning av Viktor Orbán istället övergått till att helt räknas som en autokratisk stat.
Ingen oroande tillbakagång i Sverige just nu
Den negativa trenden med demokrati som backar i Europa syns inte lika tydligt i Sverige. Enligt The Economist är landets demokratinivå stabil och rapporterades vara det tredje mest demokratiska landet i världen 2019, och andra mest demokratiska efter Danmark 2020. Men just nu förekommer det en debatt om hur demokratin i Sverige mår, och åsikterna är många.
[...] det finns flera varningsflaggor för att det förekommer en problematisk inställning till demokrati [i Sverige].
Samtidigt som det finns de som inte ser något skäl till oro, åtminstone inte idag, lyfter bland annat Stefan Löfven och Bengt Westerberg att vi inte kan slå oss till ro och tro att Sverige är immunt mot tillbakagången som syns i världen. De menar att det finns flera varningsflaggor för att det förekommer en problematisk inställning till demokrati, där även Kristina Lindh pekar på flera argument för att Sveriges demokrati är satt under press.
Politiska partier som börjar kräva ut namnlistor på folk som stöttar organisationer, som vill att politiken ska ha större inflytande över forskning och som föreslår en grundlagsändring som skulle försvåra journalisters granskning av Sveriges utländska samarbeten är några exempel. Vissa forskare pekar även på att det finns fall där svenska politiker har ignorerat forskning när de fattat beslut och lagt fram lagförslag, vilket alltså inte är helt ovanligt i stater där demokratinivån är lägre.
Även civilsamhället framhäver en oro kring dagens läge i Sverige efter att ha granskat avtalet som ligger till grund för den nuvarande regeringsbildningen. Civil Rights Defenders uttrycker att de är mycket oroade över vilka konsekvenser bestämmelserna i Tidöavtalet kommer att få och hävdar att det innehåller många åtgärder och förslag som strider mot Sveriges normer för mänskliga rättigheter.
Framtiden för Europas demokratier
Europa står inför en utmaning. Idag är det fler länder som upplever en tillbakagång i demokratin än som går mot att bli demokratiska, och det tros kunna vara ett resultat av bland annat pandemin och nu senast kriget i vårt närområde. Men även om tillbakagången är tydlig, är demokratin motståndskraftig och det finns fortfarande ett stort stöd för att just demokrati är det önskvärda styrelseskicket i Europa och övriga världen.
[...] världens politiska ledare måste arbeta för att upprätthålla, skydda och öka människors möjlighet att fritt få uttrycka sina åsikter.
För att vi ska kunna hindra att demokratin fortsätter att försvagas menar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, att världens politiska ledare måste arbeta för att upprätthålla, skydda och öka människors möjlighet att fritt få uttrycka sina åsikter. Det krävs investeringar i de förutsättningar och aktiviteter som utgör grunden för en fungerande demokrati, till exempel möjligheten att delta i samhällets aktiviteter, mediernas frihet och jämlik tillgång till utbildning. Detta och mycket mer behöver vara i fokus för att världens demokratiutveckling ska kunna ledas i rätt riktning.