Frågan om aborträtten har länge varit i rampljuset och runtom i Europa hörs konservativa röster som vill inskränka på den redan begränsade rätten.  I elva EU-länder finns en obligatorisk väntetid från att kvinnan begär abort till att den genomförs. I sju länder måste kvinnan först prata med en psykolog. Samtidigt ser vi hur andra går i motsatt riktning och i stället satsar på att främja kvinnors rätt till abort. Hur ser det ut i några av våra närliggande länder idag?

• Ny italiensk regering hotar landets aborträtt

Två aborter i veckan, enbart på måndagar och läkare som vägrar göra sitt jobb. Det är verkligheten för kvinnor som behöver en abort i den italienska regionen Marche. När nu Fratelli D’Italia, partiet som länge har styrt regionen, även regerar nationellt väntas det bli allt svårare för italienska kvinnor att göra medicinsk abort. 

Sedan 1978 är abort lagligt i Italien till och med gravidvecka nio och därefter enbart vid särskilda fall såsom vid fosterskador eller hot mot mammans liv. Men i flera av landets regioner, inklusive Marche, har detta ignorerats och sänkts till sju veckor. Idag vägrar långt över hälften (64,6 %) av Italiens gynekologer att avbryta en graviditet och den lagstadgade aborträtten är inte längre en självklarhet för landets kvinnor. Processen för att göra abort är dessutom lång och krånglig. Enligt lag måste kvinnan få en läkarremiss, träffa en terapeut och därefter reflektera över sitt beslut i sju dagar innan ingreppet kan genomföras.

Nyligen lämnade Maurizio Gasparri, en italiensk senator, ett lagförslag till senaten om att ett foster ska likställas med en juridisk person.

Skulle förslaget ”ett ofött barns rättigheter” antas skulle abort kunna komma att ses som mord.

En rädsla för minskade födelsetal och därmed "etnisk rensning av den italienska rasen" sägs motivera premiärminister Georgia Meloni och Fratelli D’Italias strängt konservativa inställning.

• Polska kvinnor tvingas registrera graviditeter

Polen var länge det land som kvinnor sökte sig till när de var i behov av en abort men inte kunde få tillgång till den vården i sitt eget hemland. Ändå är Polen och Malta de enda länderna i EU som ännu inte legaliserat fri abort på den gravida kvinnans begäran och utan krav på särskilda skäl.

För två år sedan togs det tidigare, och nästintill enda, undantaget om abort vid fosterskador bort och 2021 beslutades det att abort enbart ska vara tillåtet om graviditeten orsakats av en våldtäkt, eller om mammans liv är i fara. Trots detta har det rapporterats om fall där gravida kvinnor har dött på grund av att läkare har svårt att veta var gränsen för livsfara går.

Gravida Izabela dog förra året efter att det framkommit att hennes 22 veckor gamla foster var skadat.

På grund av den senaste lagändringen fick hon inte göra abort, men när fostret väl avlidit var det för sent och Izabela dog av blodförgiftning.

Hennes fall uppmärksammades i medier och ledde till stora protester i landet, i likhet med de vi har sett i USA sedan avskaffandet av grundlagsskyddad abort i våras

Nu, ett år efter Izabelas död, inskränker den polska regeringen på kvinnornas rättigheter ytterligare när de kräver att samtliga kvinnor måste registrera sin graviditet. Detta har lett till en stor oro hos civilsamhällesorganisationer. De menar att det nya kravet riskerar att missbrukas av polis som skulle kunna spåra och åtala kvinnor som väljer att åka utomlands för att genomföra en abort eller som beställer hem aborttabletter. Oron sträcker sig även till att kvinnor vars graviditet avbryts genom missfall skulle kunna bli en måltavla för rättsliga åtal.

• Finland mildrar sin abortlag

När verkligheten ser mörk ut för världens kvinnor får vi försöka påminna oss om de fall där synen på aborträtt och kvinnor i stället går i rätt riktning.

Finland har kallats Nordens Polen med sina strikta abortlagar som kräver remiss från två separata läkare och att kvinnan argumenterar för varför hon vill göra en abort. En kvinna som är under 17 år gammal, över 40 år gammal, som redan har fött fyra barn, som blivit gravid efter en våldtäkt eller som är så sjuk att omhändertagandet av ett barn skulle vara avsevärt betungande. Det har varit undantagen för att genomföra en abort upp till och med vecka tolv i Finland, fram tills nu.

Vecka tolv kommer än så länge att stå fast, men tack vare en namninsamling initierad av en kvinnorättsorganisation som nådde 54 000 underskrifter under 2020 kommer det att räcka med remissutlåtande från en läkare och kvinnan behöver inte längre motivera sitt beslut att göra abort. Det är långt ifrån tillräckligt enligt experter, men trots allt ett steg i rätt riktning för finska kvinnors rättigheter.

• Sverige vill grundlagsskydda kvinnors rätt till abort

Redan innan den nya svenska regeringen tillträdde talades det om att aborträtten behöver grundlagsskyddas. Efter att Högsta domstolen under våren beslutade att avskaffa grundlagsskyddet för abort i USA, lyfte flera svenska partier sin ståndpunkt i frågan. Nu inkluderas ambitionen i Tidöavtalet, avtalet mellan regeringspartierna Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna, som ligger till grund för regeringsbildningen.

Sverige har länge klassats som ett av Europas länder med i särklass bäst aborträtt. I Sverige är abort tillåtet upp till och med vecka 18 och utan krav på någon motivering. Trenden verkar inte vända. Det framgår av statsminister Ulf Kristersson att åtgärden att grundlagsskydda aborträtten inte på något sätt beror på att abortlagen är hotad i Sverige, utan att det är ett sätt att understryka just hur viktig lagen är.

Centerpartiets förra partiledare, Annie Lööf, håller med regeringen och anser att skyddet för abortlagen inte är tillräckligt starkt och att ett grundlagsskydd därför borde utredas. 

Kvinnors rätt att bestämma över sin kropp får inte vara en fråga som faller offer för politiska trender. Den måste vara stabil och bestående.