Aktivism har länge varit ett verktyg för samhällsförändring och unga har gång på gång visat att deras röster spelar roll. 2022 framkom det i Ungdomsbarometern att unga vuxnas politiska engagemang fortsatt är högt och att de känner ansvar för samhällets utveckling.

Förändring kan ske på många sätt. Genom exempelvis demonstrationer, namninsamlingar och aktivt deltagande i organisationer och gräsrotsrörelser har aktivister genom åren lyckats göra skillnad.

För inspiration och hopp följer här åtta exempel från 2000-talet.

• Saffron revolution, Myanmar (tidigare Burma), 2007

Buddhistiska munkar, studenter och vanliga människor organiserade sig med syfte att sätta stopp för den dåvarande regeringens förtryck. Tillsammans genomförde de fredliga protester för att fria politiska fångar. Trots att de mötte stort motstånd från den hänsynslösa regeringen bidrog protesterna en roll i upplösningen av landets militärjunta 2011 och friandet av den politiska fången Aang San Suu Kyi. Många utmaningar kvarstod även efter 2011, och i början av 2021 tog militären återigen kontroll över landet. Men saffransrevolutionen visar att fredliga protester kan påverka politiken.

• ​Malala Yousafzai, Pakistan, 2012 

Malala blev den yngsta mottagaren av Alfred Nobels fredspris 2014 efter att ha fört flickors talan i en talibanledd regim i Pakistan. På en anonym blogg för BBC spred hon budskapet till flickor och kvinnor att alla barn ska ha rätt till utbildning. Genom ett mordförsök 2012 försökte talibanerna tysta hennes röst men misslyckades. Idag är hon känd som feministen och utbildningsaktivisten som aldrig slutar kämpa för sin sak.

• Namninsamling lät 2-åringen stanna kvar, Sverige, 2013

Efter SVT:s rapportering om 2-åriga Haddile som skulle utvisas från Sverige till Frankrike uppmärksammades fallet på sociala medier. Reportaget väckte starka reaktioner och ledde till en namninsamling för att Haddile skulle få stanna kvar i sitt familjehem. Över 20 000 personer skrev under uppropet vilket ledde till ett förslag från Socialdemokraterna om att riva upp lagen om utvisning i särskilt ömmande fall, som de ansåg tolkades för restriktivt.

• #MeToo, 2017

Stormen inleddes i USA men spred sig som en löpeld över världen när kvinnors, icke-binäras och transpersoners upplevelser av sexuella trakasserier, våld och bristande trygghet uppmärksammades. Såväl i USA som i Sverige ledde uppropet om kränkningarna på arbetsplatser och samhället till flera kända namns avgång inom politik, media och näringsliv.

Eftersom kampanjen till stor del ägde rum på sociala medier var det möjligt för alla som ville att föra sin talan och protestera från tryggheten av sina hem. Även om problemen är långt ifrån över medförde den digitala revolutionen fler polisanmälningar av våld i hemmet och större ekonomiskt stöd från svenska staten till landets kvinnojourer.

• March for Our Lives, USA, 2018

Efter en skolskjutning i Parkland, USA där 17 människor förlorade livet valde överlevande elever och ungdomar att gå samman och demonstrera för en förändring av amerikanska vapenlagar. Aktivismen tros ha varit en bidragande faktor till ett ökat intresse för valet samt deltagande på själva valdagen 2020.

• Fridays for future, 2018 (-)

En ensam skolungdom med ett plakat utanför Sveriges riksdag augusti 2018 kom att leda till uppkomsten av en enorm rörelse för klimatet med 6 miljoner medlemmar 2019. Skolstrejkar för klimatet har uppmärksammat global uppvärmning och tros ha påverkat flertalet val sedan dess där klimatfokuserade partier fått större utrymme och framgång genom det som kallats ”en grön våg i hela Europa”.

Även om det är svårt att peka på konkreta bevis för att Greta Thunberg och hennes rörelse haft direkt påverkan på politiken är det många som tror att rörelsen satt större press på beslutsfattare globalt sett.

• Djurplågeri ett federalt brott efter namninsamling, USA, 2019

Tack vare en digitalt organiserad namninsamling som skrevs under 800 000 gånger röstade den amerikanska senaten igenom the Preventing Animal Cruelty and Torture Act (PACT) 2019. Djurplågeri klassas därefter officiellt som ett federalt brott i USA.

• Black lives Matter (2013-) 2020

Rörelsen startade på sociala medier redan 2013 men 2020 var året som initiativet fick internationell spridning på riktigt. Efter många år av polisbrutalitet mot svarta människor i USA blev sista droppen ett knä mot halsen och därigenom mordet på George Floyd. Den känsloladdade frasen ”I can’t breathe” (jag kan inte andas) spreds i sociala medier och prydde banderoller och plakat under demonstrationer på USA:s gator. 

Floyds sista ord i livet kom att bli en ledstjärna i kampen för svarta amerikaners rättigheter. Breonna Taylor, Eric Garner och Michael Brown. När fall efter fall uppmärksammades fick kampanjen global spridning och anti-rasistiska protester tog plats i huvudstäder som Stockholm, London och Paris. Enligt forskare väntas medborgarrättsrörelsen kunna bli den största för svarta människor i vår tid.