======= &noscript=1"/> >>>>>>> master

Ungas röster ekar högt i protesternas Belarus

Foto: Jana Shnipelson, Unsplash
Världen

I Belarus fylls fängelser med aktivister som har protesterat mot regimen. I Polen sitter 22-åriga Stsiapan Putsila i exil och driver en sociala medier-kanal med miljontals följare. Den har hjälpt till att samla de människor som fyller gatorna för att kräva demokrati.

Alexander Lukashenko är den europeiska ledare som idag har suttit längst vid makten. Han blev president i Belarus 1994. Sedan dess har han styrt landet med metoder vi skulle kalla icke-demokratiska – kontroll över massmedia, fängslande av politiska motståndare och en hemlig polis som bevakar alla med andra politiska åsikter än hans egna.

Men efter presidentvalet i Belarus den nionde augusti i år fylldes gator och torg med människor som är trötta på valfusk, trötta på lögner – trötta på diktatur. Inget av valen som genomförts sedan Lukashenko blev president har bedömts som fria och rättvisa. En stor del av de hundratusentals människor som nu demonstrerar är ungdomar som vill att regeringen för en gång skull ska lyssna på dem.

Inget av valen som genomförts sedan Lukashenko blev president har bedömts som fria och rättvisa.

“Hittills har den unga generationen i Belarus inte haft någon röst”, säger Dzmitry Herylovich, ordförande för det nationella ungdomsrådet Rada, i en intervju på deras hemsida. “Men unga belarusier vill att deras röster ska höras.”

Demokratiaktivister under attack

Rada jobbar med att mobilisera ungdomsrörelser och stärka ungas rättigheter och politiska deltagande. Men civilsamhället har varit under ständig attack från den belarusiska regimen, och Rada upplöstes efter ett beslut i Högsta domstolen 2006. Sedan dess har de varit baserade i Litauen och jobbat i hemlighet.

I och med de enorma protestvindarna som fått President Lukashenkos fönster att skallra är situationen för civilsamhället värre än någonsin. Radas generalsekreterare Hanna Dapshevichyute hamnade på regeringens lista över farliga personer och tillfångatogs av polisen. Samma öde har drabbat många andra aktivister. Enligt Ieva Miklaševskaja, som jobbar på ForumCivs kontor i Östeuropa, innebär varje ny vecka att medlemmar från ytterligare en organisation är måltavlor för regeringens försök att tysta befolkningen.

I och med de enorma protestvindarna som fått President Lukashenkos fönster att skallra är situationen för civilsamhället värre än någonsin.

“Det spelar ingen roll hur unga de är”, säger Miklaševskaja. “De kan dra med en trettonårig tjej från gatan, sätta henne i en buss och köra henne någonstans, vi vet inte vart.”

I dagsläget har tusentals personer spärrats in. Regeringen motiverar det genom att hävda att demonstranterna försöker ta makten på olaglig väg. Många aktivister har flytt och befinner sig i närliggande länder, inklusive oppositionsledaren Svetlana Tikhanovskaya.

Nätaktivismen avgörande

Den 22-åriga bloggaren Stsiapan Putsila är en av de som tvingats lämna ett Belarus där det just nu är farligare än någonsin att vara en framträdande demokratiförespråkare. Putsila är grundaren av Nexta, en kanal på sociala medier-nätverket Telegram. Nexta har över två miljoner följare, är öppet regimkritisk, och har spelat en stor roll i att samla och sprida information om protesterna mot President Lukashenko. Den här typen av nyhets- och informationskällor är särskilt viktiga eftersom traditionell media kontrolleras av staten.

Nexta har över två miljoner följare, är öppet regimkritisk, och har spelat en stor roll i att samla och sprida information om protesterna mot President Lukashenko.

“Vi kommer att fortsätta med det här, vi kommer att utvecklas, och vi kommer att vinna”, säger Putsila i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

Samordningen av protesterna har inte varit enkel. Under dagarna efter valet som utlöste protesterna stängdes internet ner i landet. Och även om internet nu fungerar igen försöker regeringen tysta befolkningen, bland annat genom massfängslanden.

En framtid med plats för unga?

Protesterna fortsätter. Vid terminsstarten gick tusentals studenter längst Minsks huvudgator med den rödvita flaggan som blivit oppositionens symbol. Och efter att Lukashenko i slutet av oktober vägrat gå med på oppositionsledarens krav ledde studenter protester utanför universitetet i huvudstaden. På grund av detta har många blivit hotade eller avstängda.

Ingen vet vad som kommer hända. Enligt Artyom Shraibman, en belarusisk journalist och politisk kommentator, ger den här typen av auktoritär regim sällan upp utan strid. En möjlighet är att protesterna, som var så starka efter valet, kommer kvävas under det ökade hotet från säkerhetspolisen.

Men landet har skakats om. Folk som förut inte tog ställning pratar nu om politik, och presidenten kan inte längre luta sig mot befolkningens tysta medgivande. I Polen utökar Nexta sitt team, och Putsila tror att det bara är en tidsfråga innan folket vinner.

Putsila tror att det bara är en tidsfråga innan folket vinner.

Enligt Herylovich från Rada vill de unga i landet göra sina egna val, och kommer bidra till att Belarus utvecklas till ett mer öppet land. Han tror att de stora proteströrelserna är ett startskott för att unga ska ta större plats i politiken. Men för att det ska bli möjligt är han tydlig med att Lukashenko måste bort från makten.

Karin Kristensson, praktikant på Globalportalen

Taggar

Demokrati