Författarna lyfter 7 kategorier av argument som är vanliga när vi rättfärdigar ett beteende vi vet inte är hållbart men också hur man kan komma loss och verkligen ställa om själv och genom klimatsnack hjälpa andra att ta steget. Och vad du gör spelar roll. Som individer och hushåll kan vi påverka cirka 60 procent av utsläppen i Sverige.

Är det verkligen mitt ansvar?

Ett vanligt argument är att klimatomställnigen inte är individens ansvar utan ett systemproblem som politiker och företag måste lösa.

”Det är orättvist att lägga ansvaret på individen, när det är systemet som orsakar problemet.”

Det är sant att det behövs förändringar på systemnivå och finns utsläpp som en inte kan påverka själv genom dagliga val. Till exempel gemensamma investeringar i transporter, mat, bostäder och samhällsservice. De uppgår till cirka 40 procent av alla utsläpp i Sverige. Dessa utsläpp kan du som individ påverka genom att rösta på den politik du vill ska föras i Sverige.

Men det finns ingen motsättning i att agera på både individnivå och systemnivå. Tvärtom behöver vi agera på alla nivåer.

Ett annat argument för att en inte själv ska behöva ställa om är att tekniken kommer att lösa problemet, ett argument som är mycket vanligt i den offentliga debatten både bland medborgare och politiker. Men forskningen är enig om att ny teknik inte kommer att räcka, vi måste också ändra vårt beteende.

Konto eller budget

”Jag reser i princip alltid med kollektivtrafik, cykel eller går i vardagen – då kan jag lägga min ”kvot” på flygresor istället.”

Ett vanligt sätt att ursäkta sig är att försöka hitta en sorts balans, en vet att det är skadligt att flyga men tänker att det kompenseras genom att i övrigt göra hållbara val. Ett slags kontotänk där det man gör som är bra för klimatet sätts på plussidan och då har man rätt att också göra uttag i form av en flygresa, köra bil eller äta kött då och då.

Problemet är att vi har en tendens att övervärdera våra klimatgoda handlingar och inte reflektera över storleken på utsläppen. Ofta tänker man inte heller på att även goda klimathandlingar skapar utsläpp. Mer rättvist är att tänka att vi har en personlig utsläppsbudget och se över alla utsläpp till exempel genom att använda en klimatkalkylator.

Våra konsumtionsbaserade utsläpp behöver minst halveras till 2030 och sedan minska till netto noll 2050 om vi ska klara Parisavtalet.

Jämförelse

Ett annat vanligt sätt att ursäkta sina utsläpp är att jämföra sig med någon som är värre.

”Många andra åker bil varje dag.”

Det är inte svårt att hitta någon att jämföra sig med som är värre, ibland jämför vi oss med en hel nation. Till exempel att jämfört med vad Kina släpper ut så är min flygresa ingenting. Men det är egentligen inte en jämförelse, utan en ursäkt. Men om vi skulle jämföra med vad en indier eller kines släpper ut skulle det inte bli lika kraftfullt och ursäkten inte fungera lika bra.

Sanningen är att Sverige i ett globalt perspektiv har stora utsläpp. Våra per capita-utsläpp är ungefär 30 procent högre än genomsnittet i världen. Många gånger högre än de nivåer vi måste nå för att minska riskerna för riktigt allvarliga klimatförändringar. Vi släpper ut mycket och har gjort det under lång tid. Det hänger ihop med att vi har hög levnadsstandard. Med välstånd kommer utsläpp och ansvar. Många fattiga människor har inget att dra ner på.

Jämförelser kan också dölja lika mycket som det lyfter fram. Till exempel ursäkten, alla andra flyger ju! Det är inte sant, bara några få procent av världens befolkning flyger, många har aldrig flugit. En procent av jordens befolkning står för 50 procent av utsläppen från flygande och många av dem är svenskar.

Praktiska hinder

Ett vanligt argument är att vi vill leva klimatsmart men det går inte.

”Det skulle bli för dyrt att köpa en elbil.”

Det kan handla om att det tar för lång tid, är för dyrt eller opraktiskt att vara hållbar. De flesta har varit med om att rättvisemärkt eller ekologisk mat är dyrare än andra. Även att tågresan kan kosta mer än flyget. Konkurrensen är snedvriden på olika sätt. Till exempel är flyget befriat från skatt på både bränsle och koldioxid på grund av internationella konventioner och även om det uppmärksammas mer och mer så går det trögt att ändra systemet. Det finns en inbyggd kritik mot samhället i denna ursäkt - jag har inget annat val än att agera på detta sätt.

Men då måste vi lyfta blicken och fundera på vad som är nödvändigt och vad vi kan avstå från. Idén att vi inte ska behöva ändra eller avstå från något är utbredd och finns även i den politiska debatten. Men som talesättet säger: man kan inte äta kakan och ha den kvar. Att hushålla med jordens resurser är att vara ekonomisk.

Målkonflikterna

Livet är fullt av målkonflikter och detsamma gäller klimatarbetet. En av de svåraste är kopplad till familj och vänner. Att resa och hälsa på ett barn eller en vän är värderat högre än en semesterresa.

”Kostnaden av att inte flyga, dvs missa bröllopet (som jag var tärna på), var för hög.”

Det gör ont att ge upp något man tycker om eller att avstå att träffa någon man älskar. Men som tidigare måste en lyfta blicken och se att den svårast konflikten handlar om global rättvisa. Att alla ska ha möjlighet att leva rimliga liv nu och i framtiden.

Jag är bara mänsklig

En annan form av ursäkt är den som erkänner problemet och vädjar om förlåtelse – man kan inte vara perfekt. Det kan handla om att man inte orkade, har särskilda behov eller belöning.

”Man måste få belöna sig själv/unna sig själv när man åstadkommit något bra på ett annat plan.”

Det kan också vara en handling som sker så sällan att den därför egentligen inte borde räknas - jag reser bara utomlands en gång om året.

Enligt författarna är inte det viktigaste att vi slutar med ett visst beteende som skadar klimatet utan att vi minskar det kraftigt. Och att många människor gör det för att det ska få stor effekt. Och vi kan ändra beteende och göra uppoffringar! Tänk på hur vi ändrade vårt beteende under covid-19 eller hur människor anstränger sig vid naturkatastrofer, när vi fattar att det är allvar kan vi förändra.

Lilla jag

Vad spelar det för roll vad lilla jag gör? Det är ett sätt att förminska sitt bidrag till utsläppen, att det är så små att den nästan inte räknas.

”Mitt bidrag är försvinnande litet.”

Detta är egentligen ingen ursäkt utan man ser inte att det finns något problem med de egna utsläppen eftersom de är så små, det gäller både på individnivå och landnivå.

”Klimatet kommer inte att räddas genom att enskilda personer frivilligt ändrar sin livsstil.”

Argumentet ovan tar bort det individuella ansvaret och lägger det på systemnivå. Det är enligt författarna ganska radikalt att tänka samhällsförändringar som tvingar fram individuella förändringar. Det är ovanligt att vi reducerar oss till obetydliga i andra sammanhang på det sättet, de flesta tycker till exempel att det spelar roll om man röstar.
Som tidigare sagts måste förändring ske på både system - och individnivå. Det finns ingen motsättning. Alla måste minska sina utsläpp för klimatförändringarna känner inte några nationsgränser och våra utsläpp drabbar andra. Rika och industrialiserade länder behöver dra ner mer och snabbare än de länder som befinner sig i fattigdom och dels inte dragit fördelar av fossila bränslen eller bidragit lika mycket till utsläpp.

Det är svårt men det går!

Det kan vara svårt att handla klimatsmart; det kan vara opraktiskt, kosta mer och till och med göra så det blir konflikt med familj, vänner och kollegor. Att vara den som vid lunchbordet inte säger ”vad roligt att du ska ut och resa” utan ”hur tänker du på din resa när det gäller din klimatpåverkan” skapar gärna dålig stämning.

Vi är sociala varelser och när du börjar din omställning är det viktigt att ta stöd i andra. Det är många som har ställt om och lyckats, som har lämnat ursäkterna bakom sig. Och vad du gör spelar roll. Som individer och hushåll kan vi påverka cirka 60 procent av utsläppen i Sverige. Vissa studier menar att man kan nästan halvera dessa genom att minska bilåkande, välja andra semestrar och lägga om sin kost.

All fakta och alla citat är hämtade ur boken Ursäkta mig där du får fler tips om hur du minskar dina utsläpp, snackar om klimatet och inspiration till vidare läsning.