Hej från två MFS-studenter i Kambodja!

Vi heter Felicia och Hanna och har båda läst agronomprogrammet med inriktning mot landsbygdsutveckling på SLU i Uppsala. Under hösten befinner vi oss i Kambodja för att göra undersökningen till våra masteruppsatser. Här träffar vi människor som har organiserat sig för att kunna bedriva hållbart fiske och skogsbruk i sina lokalsamhällen. Syftet med vår studie är att undersöka hur dessa så kallade community based organisations jobbar med klimatanpassning och katastrofriskreducering på lokal nivå.

Vi gör vår studie genom ett Minor Field Study-stipendium från Sida (MFS). Under utbildningens gång har vi läst mycket om landsbygdsutveckling relaterat till internationellt utvecklingssamarbete, inte minst om de problem som ryms inom fältet. Inför examensarbetet har vi båda funderat kring möjligheten att göra en MFS för att lära oss mer om det arbete som vi läst om, problematiserat och diskuterat i klassrummet. Vi ville båda skriva om klimatförändringarna och hur de människor som drabbas värst av konsekvenserna organiserar sig för att anpassa sina liv och samhällen till nya och ofta svåra förhållanden. Efter att ha pratat med våra lärare som länge arbetat med miljö- och klimatrelaterat utvecklingssamarbete föll valet på Kambodja.

Climate change hotspot

Kambodja beskrivs som en klimatförändringarnas “frontline” och definieras av FN som en "climate change hotspot". Med det menas att landet drabbas både hårdare och tidigare än andra länder av klimatförändringarnas konsekvenser. Naturkatastrofer blir allt vanligare och vädret mer extremt med både längre perioder av torka och mer extrem nederbörd under regnperioden. I IPCCs senaste rapport skriver forskarna att bergsområden som Himalaya riskerar att förlora 80% av sina glaciärer till år 2100. När glaciärerna smälter förloras också vattenförsörjningen till länder som ligger nedströms längs med de floder som har sitt ursprung i bergsområdet, däribland Kambodja.

Många olika samspelande faktorer utöver klimatförändringarna påverkar de olika samhällenas möjligheter till anpassning. Konsekvenser av klimatförändringarna som till exempel vattenbrist och minskande fiskbestånd förvärras av den förödande utbyggnaden av kraftverksdammar uppströms i Mekong. Den snabba avskogningen, en av de snabbaste i världen, förvärrar på liknande sätt både den negativa påverkan på och chanserna till anpassning av jordbruket. Dessutom bidrar avskogningen direkt till att accelerera den globala uppvärmningen. Den här utvecklingen drivs på av en efterfrågan på så kallad grön energi respektive olika råvaror i rikare länder, i Öst såväl som Väst.

Torka och översvämningar

Klimatförändringarna är något många pratar om här och de är ständigt närvarande i människors liv i form av extrema väderförhållanden och naturkatastrofer. I Sverige tenderar vi att prata om klimatförändringarna som något som kanske kommer att hända i framtiden, medan de i Kambodja i stunden orsakar problem med torka på samma gång som allvarliga översvämningar.

Översvämningarna har tvingat mer än 2000 familjer att evakuera i de norra delarna av landet. I de sydliga delarna har torka orsakat förlorade skördar och bristande tillgång till vatten. När floderna Mekong och Tonle Sap torkar i för långa perioder (som i år) dör en del av fisken som är den huvudsakliga proteinkällan för 60 miljoner människor i den nedre Mekongregionen, och de människor som lever av fiske och jordbruk förlorar sin försörjning. Ökade temperaturer bidrar även till att utbrott av tidigare ovanliga sjukdomar blir allt vanligare.

Experter på att anpassa sig

Ett annat skäl till att vi valde att göra vår undersökning i Kambodja är att de människor som arbetar med fiske och jordbruk här alltid har behövt anpassa sina metoder och liv efter säsongerna, som präglas av cykler med torka, regnperioder och årliga översvämningar. Det är alltså svårt att hitta några som är större experter på att anpassa sig till föränderliga väderförhållanden i praktiken än de människor vi får träffa här, och därför är det här också ett fantastiskt tillfälle för oss att lära oss mer om olika praktiker för anpassning av jord- och skogsbruk.

Många lokala civilsamhällesorganisationer och internationella NGO:s jobbar med klimatanpassning av lokalsamhällen i Kambodja. I samband med FNs klimatmöte nu i veckan har man kunnat läsa om att Sverige ökat sitt anslag till FNs gröna klimatfond som bland annat finansierar klimatanpassning i låginkomstländer, däribland Kambodja. Det är bra men inte tillräckligt.Tilläggas bör väl också att arbetet med klimatanpassning försvåras av att de länder som finansierar klimatfonden samtidigt fortsätter att öka sina utsläpp och sin konsumtion.

Svårt att klimatstrejka i Kambodja

Runtom i världen pågår enorma klimatstrejker. I Kambodja är möjligheterna att demonstrera väldigt små på grund av det politiska läget med ett krympande demokratiskt utrymme. I skenet av detta ter det sig än viktigare att i länder som Sverige använda sina rättigheter för att pressa på politiker och beslutsfattare att vidta de åtgärder som krävs för att motverka och anpassa världen till klimatförändringarna.

Starkt lokalt engagemang

Vi är oändligt imponerade av hur de människor som vi träffat här har organiserat sig för kunna förvalta lokala naturresurser på ett hållbart sätt. Dessa lokala organisationer jobbar bland annat med att gemensamt förvalta och återplantera skog, öka fiskbestånden och bilda föreningar som fungerar som mikrofonder för lokalsamhället. På så sätt kan man buffra mot ekonomiska bakslag och se till att inkomsterna från gemensamma resurser kommer lokalsamhället till nytta.

En del av detta arbete bedrivs genom långsiktiga projekt i samarbete med internationella NGO:s och svenska biståndsorganisationer som Forum Syd.

MFS en fantastisk möjlighet

Vi är väl medvetna om den generösa möjlighet som erbjuds oss genom MFS och har funderat mycket på hur vår studie kan komma till nytta. Genom vår kontakt med organisationer som är verksamma här har vi försökt att utforma vår undersökning för att den ska vara relevant för det pågående arbetet med klimatanpassning i Kambodja.

Det är fantastiskt att vara i Kambodja och alla människor som vi kommit i kontakt med har varit beyond hjälpsamma och trevliga.

Tre tips till dig som vill göra en MFS

• Ta kontakt med en organisation som jobbar med de frågor du är intresserad av. Det kan finnas mycket att vinna från båda håll, och den support vi har fått från de organisationer vi har träffat har varit ovärderlig för oss och vår studie.
• Ett annat sätt är att göra sin MFS inom ramen för ett pågående forskningsprojekt.
• Vi rekommenderar också att vara två eller flera som reser och jobbar tillsammans. Vi har otroligt mycket hjälp av varandra. Det är säkrare, det underlättar när vi gör och transkriberar intervjuer och vi kan dela på alla kostnader.