av We Effect

Från machos till omsorgsgivare – kooperativet som satsade på jämställdhet

Aníbal Martinez med sitt tvååriga barnbarn Alex.
nyhet

En extrem våldshandling fick jordbrukskooperativet Las Tablas i västra El Salvador att satsa på jämställdhet. Resultatet är män och kvinnor som är delaktiga i familjen, kooperativet och byns ekonomi.

Det är en varm och solig dag. Rader av stolar står framför jordbrukskooperativet Las Tablas kontor i västra El Salvador. Idag är en glädjens dag – 24 män och kvinnor från byns kooperativ står redo att bli diplomerade och firade. Genom olika jämställdhetssatsningar har kvinnor blivit en självklar del av kooperativets arbete, och männen mer delaktiga i familjelivet.

För att förstå hur invånarna i Las Tablas hamnade här måste vi backa tillbaka till en tragisk tid i kooperativets historia. Det var nämligen en extrem våldshandling som öppnade kooperativets ögon och blev startskottet för förändringen.

- Att ha ett kvinnomord mitt i vår by var oerhört svårt. Det blev en väckarklocka som påminde oss om allt det våld mot kvinnor som finns här, och att vi har ett gemensamt ansvar för att förändra det, säger Álvaro Portillo, kassör i kooperativet.

Precis som i resten av Latinamerika – den region i världen där kvinnor löper störst risk att utsättas för våld och mord – var våld ett vanligt inslag i kvinnornas liv i Las Tablas.

Första steget mot förändring

Genom stöd från We Effect började kooperativet rikta fokus på jämställdhet, eller bristen på den. Ett projekt för att stärka kvinnornas ekonomiska och politiska egenmakt drogs igång. Det första steget mot förändring hade tagits. Men, i en by och ett kooperativ där kvinnor aldrig deltagit i utbildningar eller beslutsprocesser, var det inte så lätt att involvera kvinnorna. Endast en handfull kvinnor dök upp vid den första utbildningen. Resten hade inte fått sina mäns tillstånd att lämna hemmen.

Rosa Hernandez är en av kvinnorna som deltog från början. Utbildningarna gjorde att hon för första gången hade en aktivitet utanför hemmets fyra väggar.

- Förut var livet helt annorlunda, vi kvinnor deltog inte i kooperativet eller samhället. Vi ansvarade för hushållsarbetet: matlagning till mannen, tvätt och strykning, vård av barnen. Det var kvinnornas lott. När mina barn blivit vuxna ville jag börja jobba, men min man nekade mig det, säger Rosa.

Medvetandegörande om machokulturen

Kooperativet Las Tablas förstod snabbt att det inte var tillräckligt att bara satsa på kvinnorna. Männen behövde också inkluderas i förändringen.

- Vi har levt i en felaktig verklighetsbeskrivning. Som barn lärde vi oss att män ska vara ”machos”. Med jordbruksreformen fick endast män tillgång till mark vilket gjorde att det bara var männen som kunde vara medlemmar i kooperativet. Allt det här har påverkat våra liv och gjort att vi inte erkänt kvinnans värde och betydelse, och särskilt inte deras rättigheter, säger Rosas make Aníbal Martinez, som idag är en av dem som diplomeras.

Laura, Berta, Ana Guadalupe och Hilda har alla deltagit i utbildningar om kvinnors rättigheter och jämställdhet. Foto: Liinu Diaz Rämö

Genom sitt deltagande i kurserna i maskuliniteter och delat faderskap har Aníbal blivit medveten om de problem som uppstått på grund av machokulturen. Men, det har varit en lång och långsam process.

- I början skrattade jag, jag kunde inte erkänna att det här var något som var viktigt för mig. Men med tiden insåg jag att vi lärde känna oss själva. Vi förstod hur språket vi använder, våra attityder, allt, är en del av machokulturen. Vi har levt fel. Att diskriminera var något normalt för oss. Till exempel diskriminerade jag min fru när hon ville arbeta, berättar Aníbal.

Minskat våld och fler kvinnor som inkluderas

Att jämställdhetsarbetet gett resultat kan ses på både familjenivå och i kooperativet. Våldsnivåerna i byn har minskat, kvinnorna deltar i möten och har valts in i olika beslutande organ i kooperativet, männen har börjat ta ansvar för omsorg och hushållssysslor.

- Min man deltar mycket mer i familjelivet, hjälper mig med hushållssysslorna och tar hand om vårt barnbarn. Vi har en mycket bättre relation nu, vi kan prata med varandra och det finns mer ömhet mellan oss. Och det ser vi även i de andra paren, berättar Rosa.

- Förut hade jag helt andra rutiner, jag ägnade ingen tid åt mina barn och jag lämnade allt hemarbete till min fru. Det var som att ha en ögonbindel, jag såg inte att jag var så fel ute. Jag ångrar att jag inte haft den här kunskapen förut. Nu kan jag prata med mina barn, jag har ett förhållande med dem som jag är väldigt glad över. Det är en tillfredsställande känsla, fyller Aníbal i och fortsätter:

- Jag har förändrats mycket, men jag vet att det fortfarande finns saker som jag måste ändra. Min dröm är att lära mig mer saker, fortsätta utvecklas som person. Vissa av männen säger att de är för gamla för att ändra sig, men det är aldrig för sent att lära sig något nytt. De som kommer att dra nytta av detta arbete i slutändan är våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn. De kommer inte längre att växa upp i ett machosystem.

Av: Liinu Diaz Rämö

Taggar

Demokrati Jämställdhet Mänskliga rättigheter
Annons