Vad är modernt slaveri?

Med modernt slaveri, eller mänsklig trafficking, menas att någon tvingas till arbete eller sexarbete med hjälp av våld, bedrägeri eller tvång. Vi vet inte helt säkert hur många människor som tvingas leva i modernt slaveri men uppskattningar rör sig mellan 45-50 miljoner människor. Oavsett exakt siffra så finns det fler slavar idag än någonsin tidigare i historien.

Modernt slaveri i Sverige

I svensk lag inkluderas även begreppet arbetskraftsexploatering i begreppet modernt slaveri vilket innebär arbetskraft som utnyttjas genom mycket låga löner, orimligt långa arbetstider och dålig arbetsmiljö. En person som utnyttjar en annan person för arbete under tydligt orimliga villkor kan dömas för människohandel för tvångsarbete.

I en rapport Riksrevisionen släppte 2020 slås fast att arbetskraftsexploatering är ett stort och växande problem. Att de som drabbas i majoritet är utländsk arbetskraft och att bygg, städ, hotell och restaurang, handel, skönhet, jord- och skogsbruk, transport, bilverkstad, service, bemanning och personlig assistans, samt vård och omsorg är branscherna där modernt slaveri är vanligast.

Exempel från verkligheten

Vi fick ledigt en dag i månaden. Ofta hann vi varken äta lunch eller middag, och tvingades sova över på arbetsplatsen.

Tidningen Arbetaren har beskrivit flera fall av arbetskraftsexploatering och t.ex. om Sardor som i Lettland lovades jobb i Sveriges byggsektor till en bra lön med inkluderat boende. Men när han kom till Sverige fick han bo i en trerumslägenhet tillsammans med tjugo andra arbetare. Han fick inte den lön han blivit lovad och fick dessutom betalt kontant, vilket betyder att arbetsgivaren olagligt valt att inte betala skatt. Hans arbetstider var även de olagliga.

– Det var väldigt svårt för oss som arbetade på Nordiska Golv. Vi arbetade långa dagar, ibland från sju på morgonen till tio på kvällen. Vi fick ledigt en dag i månaden. Ofta hann vi varken äta lunch eller middag, och tvingades sova över på arbetsplatsen. Jag arbetade som papperslös på Nordiska Golv i drygt ett halvår, men det var en fruktansvärd period i livet för mig. Det finns så många som arbetar under de här förhållandena i Sverige, och som är i min sits. Företagen behandlar oss papperslösa byggarbetare som ohyra, inte som människor.

Arbetarna straffas i stället för företagen

Människor från låginkomstländer och krigshärdar hamnar snabbt i arbetslivsvillkor som liknar 1800-talets löneslaveri.

Emil Boss arbetar på fackföreningen Syndikalisterna som jobbar för att hjälpa människor som utnyttjas i människohandel att organisera sig för sina rättigheter.

– På grund av regelverket för asylflyktingar och arbetskraftsinvandrare drivs människor mot en desperat jakt på arbete varpå många hamnar i svartjobb och människoexploatering. Människor från låginkomstländer och krigshärdar hamnar snabbt i arbetslivsvillkor som liknar 1800-talets löneslaveri.

– Arbetskraftsexploateringen i Sverige grundas i arbetskraftens utsatthet. Ju mer otrygg tillvaron blir för papperslösa, desto mer gynnas kriminella företag. När papperslösa omhändertas tjänar ofta företaget pengar eftersom de då inte behöver betala ut lön för utfört arbete.

Emil menar att när regeringen säger sig vilja bli av med ”parallellsamhället”, ett samhälle där lagar inte följs och människor exploateras och inte har samma rättigheter som alla andra, så utformas förslag som straffar de människor som redan utnyttjas. Genom att t.ex. lägga skattepengar på att jaga, hitta och utvisa papperslösa. Han hade i stället velat se att de företag och arbetsgivare som bedriver människohandel var de som straffades. Som det är idag är det alldeles för enkelt för företagen att undkomma lagen.

Hur kan arbetskraftsexpolatering stoppas?

Frälsningsarmén är också en organisation som kommer i kontakt med människor som på olika sätt olagligt utnyttjas. De skulle vilja se att det fanns en myndighet som hade ansvar för de här människorna. Den myndighet som idag kommer närmast ansvaret är Polisen. De har i regel bara en överblick över de ärenden som blivit anmälda som brott. Men eftersom människor ofta luras hit och fastnar i Sverige utan nödvändiga dokument som t.ex. arbetsvisum vågar de sällan anmäla till Polisen av rädsla för att själva straffas.

– En utmaning i Sverige är myndighetssekretessen som gör att en myndighet kan ha intressant information men på grund av sekretess inte får dela den vilket gynnar de kriminella organisationerna som tjänar på de här brotten. Där kan vi lära av Finland som har en nationell samordnare i denna typen av frågor, som kan säkerställa att alla myndigheter jobbar mot samma mål och att det inte uppstår luckor mellan myndigheterna i arbetet mot människohandel och människoexploatering. I Norge finns en vilja till att samarbeta med civilsamhället på ett sätt vi skulle vilja se även i Sverige, säger Ellinor Lavmo som varit med och skrivit rapporten En inblick i Sveriges moderna slaveri.