Världen av Oxfam Sverige

Länderna som är bäst och sämst i världen på att bekämpa ojämlikhet

"Våra barn går inte i skolan. Vi har inte tillgång till bra sjukvård, den är till för de rika," säger Josephine Njeri, som bor i ett slumoråde i Nairobi, Kenya. Foto: Allan Gichigi/Oxfam

Danmark är bäst i världen på att bekämpa ojämlikhet medan Nigeria är sämst enligt ny upplaga av Oxfams och Development Finance Internationals ojämlikhetsindex.

I Commitment to Reducing Inequality Index rankas 157 länder utifrån hur deras regeringar arbetar inom tre områden som är avgörande i att bekämpa ekonomisk ojämlikhet: arbetstagarens rättigheter, sociala utgifter och beskattning.

Rapporten visar stora skillnader i hur regeringar arbetar för att minska klyftan mellan fattiga och rika. Länder som Sydkorea, Indonesien och Georgien tar viktiga steg mot att minska klyftan mellan rika och fattiga, samtidigt som det finns länder vars arbete förvärrar ojämlikheten, däribland Nigeria, Singapore och Argentina. Rapporten visar dock att alla länder, även de som ligger i topp, kan göra mycket mer.

Indexet visar bland annat att:

  • Singapore nu är ett av de 10 länder i världen som är sämst på att tackla ojämlikhet och hamnar på plats 149 på listan, trots att det är en av världens rikaste nationer. Detta beror till stor del på en ny indikator som mäter i vilken utsträckning ett lands politik möjliggör för företag att undvika att betala skatt. Singapore har heller ingen minimilön, förutom för städare och säkerhetsvakter.
  • Nigeria rankas lägst för andra året i rad på grund av låga sociala utgifter, förvärrade arbetarrättsöverträdelser och låga skatteintäkter. Den låga placeringen speglar befolkningens välmående: ett av tio barn i landet dör innan de fyllt fem år.
  • Andra länder som Georgien och Indonesien har gjort framsteg. Georgien ökade utgifterna för utbildning med 6 procent 2017, mest av alla länder. Indonesien genomförde en hög ökning av minimilönen på 9 procent förra året.
  • Danmark är enligt indexet bäst i världen på att bekämpa ojämlikhet tack vare en lång historia av policys som hög och progressiv beskattning, generösa utgifter på sociala tjänster och ett av världens bästa skydd för arbetstagare. Däremot har danska regeringar på senare år skurit ner på många av dessa politikområden och ojämlikheten har ökat snabbt.

Denna andra upplaga av indexet inkluderar nya indikatorer så som skattesmitning och våld mot kvinnor. Till exempel har färre än hälften av länderna tillräckliga lagar mot sexuella övergrepp och våldtäkt, trots att #Metoo och andra kvinnorättsrörelser den senaste tiden bidragit till positiv förändring.

Vad har ojämlikhet med fattigdom att göra?

Ojämlikhet underminerar kampen mot fattigdom, ökar sociala spänningar och har bevisat negativa sociala, politiska och ekonomiska effekter. Världsbanken förutspår att man inte kommer nå det globala målet att utrota extrem fattigdom till 2030, och att nästan en halv miljard människor kommer leva i extrem fattigdom om inte regeringar hanterar ojämlikheten.

Samtidigt som den extrema fattigdomen halverats de senaste 25 åren har ojämlikheten ökat i de flesta länder. Hade ojämlikheten minskat det senaste årtiondet hade hundratals miljoner fler kunnat lyftas ur fattigdom.

- Kort sagt håller ojämlikhet kvar människor i fattigdom. Barn dör i sjukdomar som kan förebyggas i länder med underfinansierade sjukvårdsbudgetar medan man går miste om miljarder dollar genom de allra rikastes skatteflykt. Regeringar vill ofta påstå att de kämpar mot fattigdom och ojämlikhet- det här indexet visar om de lever upp till sina löften, säger Winnie Byanyima, VD för Oxfam International.

Läs rapporten här!

Taggar

Agenda 2030 Bistånd & utveckling Mänskliga rättigheter