Enorma omskolningsläger, tvångsindoktrinering, hot och extrem övervakning både i och utanför lägren. Vad är det som händer i det slutna nordvästra Kinas självständiga region Xinjiang?
Ett växande antal vittnesmål och utredningar av Amnesty International och andra människorättsorganisationer har avslöjat att omkring en miljon personer har frihetsberövats i omskolningsläger i Xinjiang. De flesta är uigurer, kazaker och andra i hög grad muslimska grupper som lever i regionen.
I lägren riskerar de att utsättas för hot, straff och tortyr om de inte underkastar sig den tvångsmässiga politiska indoktrineringen, som kan bestå av att man måste sjunga hyllningssånger till kommunistpartiet, hylla president Xi Jinping eller äta fläsk på fredagar.
Myndigheterna internerar människor med hänvisning till nationens säkerhet, men gripandena har skett godtyckligt, utan någon som helst juridisk prövning. De som låses in i lägren vet varken vad de gjort för att hamna där eller hur länge de ska hållas kvar. Enligt en lag som trädde i kraft 2017 om “avradikalisering” (de-extremification) kan “onormal” skäggväxt, att bära hijab eller sjal, regelbunden bön, att undvika alkohol eller att ha WhatsApp i telefonen anses vara extremistiskt och utgöra skäl för frihetsberövande.
Dokument som läcktes till tidningen The New York Times i november 2019 bekräftade vittnesmål som getts till Amnesty och bilden av systematisk förföljelse av etniska och religiösa minoriteter i Xinjiang. I ett slags instruktion till myndighetsföreträdare finns till exempel färdiga svar att använda till studenter som kommer hem efter terminsavslutet och upptäcker att föräldrarna är försvunna. Svaret lyder att föräldrarna är på yrkesutbildning, att de inte är brottslingar, men att de ändå inte får lämna skolorna, skriver The New York Times.
—Läckorna visar tydligt att det för myndigheterna handlar om att skapa en påtvingad kulturell likformighet, där uigurernas och andra minoriteters kulturella och religiösa identitet inte accepteras, säger Brittis Edman, policychef på Amnesty i Sverige.
Rädslan präglar också livet utanför lägren. En övervakningsstat har växt fram. Säkerhetskontroller med kameraövervakning, ibland med ansiktsigenkänning och eftersökningar i människors telefoner, kombineras med en omfattande militär och polisiär närvaro.
Familjemedlemmar i exil till människor som förts till lägren kämpar oförtröttligt för att omvärlden ska ingripa. Medier runt om i världen rapporterar. Och civilsamhällesorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch, jämte FN:s människorättskontor OHCHR kräver omgående tillträde för oberoende experter till lägren för att undersöka situationen. Ännu har den kinesiska regeringen vägrat.
—Det är otroligt viktigt att den här systematiska förföljelsen inte glöms bort, utan att människorättsgrupper, opinionsbildare och beslutsfattare i Sverige, i EU och över världen uppmanar kinesiska regeringen att ge tillträde till oberoende granskare och att stänga lägren, säger Brittis Edman.