Men vi är långt ifrån klara och pandemin har gjort världen ännu mer ojämlik. Fler har dött av viruset i de rikare länderna, men i fattigare länder har människor mist livet till följd av restriktioner som satts in för att stoppa smittspridningen. Många har förlorat sina jobb och inte kunnat försörja sig längre, och eftersom sjukvården behövt fokusera på viruset har fler dött av andra orsaker.

Att inte lämna någon utanför är en viktig del av de Globala målen. Det betyder att vi inte är klara förrän målen har uppnåtts för alla, överallt. Pandemin slog hårdast mot de som redan hade det tufft, och för att vi ska lyckas krävs hårt arbete och drastiska åtgärder från världens ledare.

Så hur långt ifrån de Globala målen är vi egentligen? Vi kollar på vad siffrorna säger!

Fattigdom och hunger ska utrotas

Mål 1 i Agenda 2030 är Ingen fattigdom, och mål 2 är Ingen hunger. Idag lever 1,3 miljarder människor i fattigdom och 821 miljoner människor går hungriga.

Fattigdom betyder inta bara brist på pengar utan också att man saknar exempelvis frihet, hälsa, utbildning och säkerhet. Även om fattigdomen har minskat de senaste tjugo åren kommer vi inte lyckas utrota den innan 2030, som det ser ut nu. 

Hunger är det som dödar flest människor världen över. Att folk går hungriga beror bland annat på att vi hanterar de resurser som finns på ett ineffektivt sätt och att de är ojämnt fördelade. Pandemin, i samband med allt fler konflikter och miljökatastrofer, innebär ett ökat hot mot människors försörjning.

• Innan pandemin minskade fattigdomen, om än långsamt. Men nu ökar fattigdomen globalt för första gången på flera decennier. Ytterligare 71 miljoner människor hamnade i fattigdom under 2020.
• Över hälften av alla som lever i fattigdom bor i södra Afrika.
• Hungern ökade redan innan pandemin. 2014 levde 22 % av världens befolkning i hunger, och 2019 hade andelen ökat till 26 %. 
• På grund av att skolor stängde under pandemin beräknas 379 miljoner barn ha missat de viktiga måltider som skolorna erbjuder. 

Rätten till sjukvård, rent vatten och hygien

Mål 3 i Agenda 2030 handlar om god hälsa och välbefinnande, och mål 6 utlovar rent vatten och sanitet till alla.

Innan pandemin gjordes framsteg när det kommer till hälsa och sjukvård, trots att de var lite för långsamma för att vi ska kunna nå målen. Men pandemin har tagit utvecklingen tillbaka flera decennier. Bland annat ökar barnadödligheten och allt fler dör av malaria.

Idag saknar 1 av 3 personer tillgång till grundläggande sanitet – som att kunna tvätta händerna och använda en riktig toalett. Det gör att sjukdomar sprids lättare och är ett särskilt stort problem för flickor och kvinnor. Miljontals människor har fortfarande inte rent vatten att dricka.

• De senaste 30 åren innan pandemin minskade barndödligheten med 50 %. Även antalet kvinnor som dog när de födde barn minskade.
• 2017 täcktes mindre än hälften av världens befolkning av någon form av sjukförsäkring. 
• År 2000 hade bara 56 % av alla människor möjlighet att ta hand om sin grundläggande hygien. 2017 hade andelen ökat till 73 %
• Andelen människor i världen som bor på landsbygden och har tillgång till rent vatten ökade mellan 2000 och 2017 från 39 till 53 %.
• Vattenbrist riskerar att leda till att 700 miljoner människor tvingas lämna sina hem innan år 2030.

Utbildning och bra jobb åt alla

Mål 4 i Agenda 2030 handlar om att se till att alla får gå i skolan och mål 8 handlar om bra arbetsvillkor. 774 miljoner människor i världen kan inte läsa, och de flesta av dem är kvinnor. Hälften av alla som jobbar idag har osäkra anställningar med dålig lön och brist på trygghet och försäkringar.

Årtiondena som ledde fram till 2020 innebar en långsam men stadig ökning av antalet barn som får en utbildning. Men pandemin påverkade eller hindrade skolgången för upp mot 90 % av alla barn. 

Pandemin innebar hundratals miljoner förlorade jobb. Över en miljarder människor som inte hade en anställning utan tjänade pengar på informella sätt riskerade att förlora sin försörjning.

• Barnarbetet ökar i världen för första gången på länge på grund av de ekonomiska svårigheter som pandemin har inneburit. Ett av tio barn, 160 miljoner, tvingas just nu jobba. Av dem är 79 miljoner iblandade i särskilt farligt arbete.
• Innan pandemin beräknade man att över 200 miljoner barn fortfarande inte skulle gå i skolan år 2030.
• Åtminstone 500 miljoner elever har inte haft möjlighet att delta i hemundervisningen under pandemin och det ökar ojämlikheterna inom länder.
• Tjejer har det svårare än killar när skolorna stänger. De förväntas göra mer av hushållsarbetet och när de inte var i skolan riskerar de att utsättas för våld hemma, eller giftas bort.

Alla ska ha samma förutsättningar

Mål 5 i Agenda 2030 handlar om jämställdhet. När tjejer och killar är jämställda är det lättare att nå en positiv utveckling på andra punkter också. Mål 10 handlar om minskad ojämlikhet – resurserna som finns i på jorden måste fördelas lika och alla ska ha samma förutsättningar oavsett vem man är och var man bor.

Framsteg görs när det kommer till jämställdheten. Killar gör mer och mer av det obetalda hushållsarbetet och färre flickor tvingas gifta sig tidigt. Men vi har långt kvar att gå.

Samtidigt som många länder får en större och starkare ekonomi ökar klyftorna i inkomst både inom och mellan länder. Samhället blir mindre jämlikt och pandemin slog värst mot de som redan var mest utsatta, exempelvis äldre, kvinnor, barn, funktionshindrande och människor på flykt.

• Andelen kvinnor i ledningspositioner i världen har ökat något sedan 2000, från 25 till 27 %.
• Andelen kvinnor som sitter i parlamenten runt om i världen har ökat desto mer, från 13 till 25 %.
• I vissa länder ökade fallen av våld i hemmet med 30 % under nedstängningarna som följde av pandemin.
• Nästan 80 % av de som tvingats in i fattigdom på grund av pandemin bor i de fattigaste länderna, allra flest i Afrika.

Hållbar energi och hållbara städer

Mål 7 i Agenda 2030 handlar om att alla ska ha tillgång till och råd med hållbar energi. Enligt mål 11 ska vi göra alla världens städer inkluderande, säkra och hållbara.

En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till elektricitet, samtidigt som efterfrågan på energi väntas öka med 37 % de kommande 20 åren. Elektricitet behövs för att bekämpa fattigdom, men samtidigt är världens elproduktion en stor bidragande faktor till klimatförändringarna.

Över hälften av världens befolkning bor i städer idag, och man förväntar sig att det kommer handla om 70 % år 2050. Att städerna växer kan leda till ökade ekonomiska klyftor och påfrestningar på naturen.

• Mellan 2000 och 2017 ökade andelen av världens befolkning som har tillgång till elektricitet från 78 till 89 %.
• Mellan år 2000 och 2016 ökade andelen av all energikonsumtion som är hållbar knappt något, utan ligger kvar på omkring 17 %. Det är för lite!
• Andelen av alla stadsbor som bor i ett slumområde minskade mellan 2000 och 2016 från 28 till 24 %, men har ökat under de sista åren.
• Bara hälften av de som bor i en stad bor tillräckligt nära kollektivtrafiken.
• 2016 dog 4,2 miljoner människor för tidigt på grund av luftföroreningar.

Hållbar industri och hållbar konsumtion

Enligt mål 9 ska världen jobba för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation, alltså nya uppfinningar. Mål 12 handlar om att vi måste konsumera och producera varor på ett hållbart sätt.

Fotavtrycket vi lämnar på jorden fortsätter öka – vi använder våra resurser på ett ohållbart sätt. Att företag som producerar fossila bränslen får mer bidrag från staten leder till ökade klimatförändringar. Samtidigt behöver mindre industrier hjälp att överleva pandemin.

• Andelen människor i världen som har tillgång till ett mobilt nätverk ökade mellan år 2000 och 2017 från 63 till 88 %.
• I utvecklingsländer har färre än var femte människa tillgång till internet.
• 1/3 av all mat som produceras slängs.

Bekämpa klimatförändringarna

Mål 13 i Agenda 2030 handlar om att vi måste stoppa klimatförändringarna – nu! På grund av att vi människor släpper ut växthusgaser i atmosfären ökar jordens temperatur. Ett förändrat klimat kan leda till allt från brist på mat till ökad risk för naturkatastrofer och är ett direkt hot mot livet på jorden. Effekterna syns redan nu.

Parisavtalet, den internationella klimatöverenskommelser, säger att uppvärmningen inte får överskrida 1,5 grader. Det krävs drastiska och omedelbara åtgärder om vi ska klara det.

• Om vi inte ändrar hur vi lever riskerar jordens temperatur att ha stigit med 3,1 grader innan århundradet är slut.
• Vi riskerar att passera 1,5-gradersmålet inom 10-20 år.
• 2019 var det varmaste året man någonsin uppmätt.
• 2018 påverkades nästan 40 miljoner människor av naturkatastrofer som skogsbränder och torka, och dessa kommer bara öka om vi inte stoppar klimatförändringarna.

Skydda haven, ekosystemen och den biologiska mångfalden

Mål 14 i Agenda 2030 handlar om att hantera haven och havens resurser på ett hållbart sätt. Mål 15 handlar om att ta hand om jordens ekosystem och bevara den biologiska mångfalden.

Haven täcker 70 % av jordens yta. Fler än tre miljarder människor är beroende av haven och kusterna för att kunna försörja sig, och djuren som bor där måste därför bevaras.

När det kommer till att bevara den biologiska mångfalden går trenden åt helt fel håll. Eftersom vi människor överutnyttjar naturen och omvandlar djurens livsmiljöer till jordbruksmark har bestånden av alla ryggradsdjur i genomsnitt minskat med 68 %.

• Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år. Om det fortsätter så kommer haven bestå av mer plast än fisk år 2050.
• 1974 låg 90 % av alla fiskpopulationer på en hållbar nivå, men 2015 låg bara 67 % på en hållbar nivå, bland annat på grund av överfiske.
• Om vi fortsätter som vi gör beräknas försurningen av haven ha ökat med mellan 100 och 150 % vid slutet av 2000-talet, vilket skulle påverka hälften av allt liv i haven.
• Över 31 000 arter hotas av utrotning.
• Världens skogar avverkas i en oroväckande takt, främst på grund av jordbrukets expansion. Varje år försvinner 10 miljoner hektar skog.

Rätten att leva i demokrati och fred

Mål 16 i Agenda 2030 handlar om att alla ska ha rätt att leva i fred och påverka samhället de bor i. Målet fokuserar också på fungerande rättssystem.

De senaste åren har en rad förödande händelser lett till att mängder av personer tvingats lämna sina hem. Miljontals människor har drivits på flykt på grund av konflikt och extremt våld, bland annat i Syrien, Yemen och Sydsudan.

Utöver de våldsamma konflikterna har pandemin inneburit ekonomisk och fysisk osäkerhet. Regimer runt om i världen har tagit hårdare tag om samhället, demokratin har gått tillbaka och människor som kämpar för frihet har mötts med våld och död. Nu finns det fler icke-demokratier än demokratier i världen.

• Friheten i världen minskade 2020 för 15:e året i rad.
• Varje dag dödas 100 civila i beväpnade konflikter.
• Redan 2019, innan pandemin, hade antalet människor som flytt undan förföljelse och krig överskridit 79 miljoner, vilket är den högsta siffran någonsin uppmätt.
• Antalet människor som tvingats på flykt inom sitt hemland på grund av våld och konflikt har nådde 41 miljoner 2020, vilket är också är den högsta siffran någonsin. De flesta bodde i Syrien, Colombia och Demokratiska Republiken Kongo.
• År 2017 levde nästan 1 av 5 barn, 420 miljoner, i ett krigsdrabbat område.