Vill du stoppa spridningen av gifter i naturen och se mer ekologiskt på butikshyllorna? Tycker du att politiken ska skydda värdefull natur och stoppa den pågående massutrotningen av arter? Håller du med om att uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader så att vi kan undvika de mest katastrofala klimatföljderna? Om du svarar ja på någon av de här frågorna är det extra viktigt att just du röstar i EU-valet.
För att vi ska lyckas med en så kraftig utläppsminsking spelar EU en nyckelroll. Unionen styr till stor del hur klimatpolitiken utvecklas både på nationell nivå i medlemsstaterna och internationellt. Den senaste mandatperioden har en stor del av EU:s miljöpolitik handlat om just klimatpolitiken.
Några av de senaste fem årens viktigaste lagstiftningsbeslut handlar till exempel om förnybar energi och utsläpp av växthusgaser. EU har också debatterat ett förändrat mål för hur mycket utsläppen ska minska till år 2030, samt hur utsläppshandeln inom EU ska se ut. Lagstiftning kring de europeiska skogarnas kolsänkor har också varit en stor fråga där EU har ett avgörande inflytande.
EU-politiken har satt viktiga ramar för en gemensam klimatpolitik, men det räcker inte. Nu gäller det att skruva upp ambitionsnivån så att politiken är i linje med vad som krävs för att nå våra klimatmål. Beslut om en tuffare klimatpolitik på EU-nivå kan skynda på den processen. Men för att det alls ska vara möjligt behöver politikerna vårt stöd – vi som röstar måste visa att vi är många som kräver fler modiga klimatbesut!
Läs vår rapport där vi granskar EU-parlamentarikernas miljöpolitik.
2. Hoten mot den biologiska mångfalden måste stoppas
Det talas om en sjätte massutrotning av arter. Listan på vad hoten mot den biologiska mångfalden faktiskt innebär kan göras lång. Några av de konsekvenser som syns redan i dag är att haven blir allt mer utfiskade och skadade, korallreven håller på att helt försvinna. Också den biologiska mångfalden i skogen minskar. Studier visar dessutom på en omfattande insektsdöd.
Den biologiska mångfalden påverkas bland annat av spridning av bekämpningsmedel, förstörelse av livsmiljöer, överexploatering och klimatförändringar. Det här är frågor som i hög utsträckning påverkas av EU-beslut.
Bevarandet av den den biologiska mångfalden inom EU avgörs också till stor del av art- och habitatdirektivet, samt fågeldirektivet, som pekar ut speciellt hotade arter och områden i behov av skydd (Natura 2000-områden). De här EU-direktiven innebär skyldigheter för EU:s medlemsländer och påverkar hur de ska utforma sin miljöpolitik och sitt skydd av den biologiska mångfalden.
Att vara med och stoppa den pågående massutrotningen är alltså ytterligare ett argument för att rösta i EU-valet.
Läs också: Biologisk mångfald - en överlevnadsfråga.
3. Matproduktionen får inte utrota insekterna
Studier har pekat ut det intensiva jordbruket med en omfattande användning av bekämpningsmedel som en av huvudorsakerna till insektsdöden. Här spelar jordbrukspolitiken en avgörande roll – ett område där EU har ett mycket stort inflytande över medlemsländerna. I dag bestäms nämligen det europeiska jordbrukets inriktning till stor del av stödsystemen inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), som utgör 38 procent av EU:s budget. Jordbrukspolitiken har under lång tid gynnat ett intensivt jordbruk som använder stora mängder kemikalier.
Under den senaste mandatperioden har ett litet steg i rätt riktning tagits, genom införandet av ett förbud på EU-nivå mot all utomhusanvändning av tre neonikotinoider, en ämnesgrupp som är mycket skadlig för bin. De senaste åren har EU inlett förhandlingar om CAP:s utformning för perioden 2021-2027, och beslut om detta kommer att tas under nästa mandatperiod.
Jordbruket behöver inte innebära ett hot mot den biologiska mångfalden – tvärtom! Med en större mångfald och mindre gifter skulle det istället kunna gynna den biologiska mångfalden och ge oss en matproduktion som bättre klarar klimatförändringarna. För det krävs en omställning av den europeiska jordbrukspolitiken.
Alla vi som bryr oss om ekologisk matproduktion och om insekternas välmående borde med andra ord verkligen rösta i EU-valet!
4. Stoppa spridningen av farliga kemikalier
I dag kan man hitta farliga kemikalier överallt – i maten vi äter och kläderna vi har på oss, i mobiltelefoner, datorer och barnens leksaker. Den utbredda kemikalieanvändningen har en allvarlig påverkan på både hälsa och miljö. Användningen och spridningen av PFAS, det vill säga högfluorerade ämnen, är ett tydligt exempel: Spår av PFAS har hittats i människor runtom i hela världen och till och med i isbjörnar i Arktis.
PFAS-ämnen kan störa reproduktionsförmågan, cellfunktioner och hormonsystem. Dessutom är PFAS-ämnen ännu mer svårnedbrytbara än miljögifterna PCB och DDT – faktum är att mycket tyder på att många PFAS inte bryts ned alls. Användningen av PFAS har nyligen beräknats ge hälsoekonomiska kostnader i Europa på upp till 84 miljarder euro varje år.
Under den senaste mandatperioden har EU tagit fram en handlingsplan för en cirkulär ekonomi, som innebär att produkter och material ska återanvändas och repareras så mycket som möjligt innan de kasseras och materialåtervinns. Då är det extra viktigt att materialen inte innehåller några miljö- eller hälsofarliga kemikalier.
På EU-nivå regleras användningen av kemikalier av kemikalielagstiftningen REACH, som syftar till att skydda människors hälsa och miljön från farliga kemikalier. REACH innebär i princip att kemikalier måste testas och registreras innan de får användas. Det är den mest omfattande kemikalielagstiftningen i världen, men den har trots det omfattande brister och implementeras inte fullt ut.
Naturskyddsföreningen anser att PFAS-gruppen snarast behöver förbjudas, att alla kända farliga kemikalier behöver regleras omgående, och att färre undantag ges till företag som vill fortsätta att använda förbjudna kemikalier. För att det ska vara möjligt är EU-politiken helt avgörande.
Just därför är det viktigt att våra EU-parlamentariker driver på för en skarpare kemikalielagstiftning, för våra, djurens och våra barns skull.
5. De miljöengagerades röster har aldrig varit viktigare.
EU spelar en avgörande roll för miljöpolitiken i alla unionens medlemsstater. En ambitiös politik på EU-nivå kan höja ribban för politiken också på nationell nivå. Men just nu blåser det politiska vindar i Europa som riskerar påverka möjligheten för EU att vara pådrivande inom miljöområdet.
Många opinionsmätningar pekar på att högerpopulistiska partier, och i vissa fall rent antidemokratiska krafter, kommer att stärka sin ställning i EU-parlamentet. Dessa grupper är ofta bromsklossar för miljöpolitiken. Men vi ser också allt fler exempel på hur många vi är som vill se motsatsen och efterlyser en tuffare miljöpolitik. Nu är det viktigare än någonsin att alla som värnar ett demokratiskt Europa och som bryr sig om miljö och klimat är med och gör sina röster hörda i EU-valet den 26 maj.