Även om kampen för kvinnors rättigheter har avancerat på många plan är det fortfarande långt kvar till jämställdhet. När det kommer till sådant som kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter eller våld finns det rentav mycket som pekar åt fel håll i utvecklingen.

Här listar vi några frågor som verkligen visar varför Internationella kvinnodagen fortfarande behövs.

Våld mot kvinnor

• Våld mot kvinnor fortsätter att vara ett enormt problem världen över. Uppskattningsvis en tredjedel av alla världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, inte sällan i hemmet eller inom en relation.
• Även könsstympning är fortfarande ett stort problem i vissa delar av världen. 200 miljoner kvinnor har utsatts för könsstympning – i några länder råkar så många som 9 av 10 kvinnor eller fler ut för det.
• En femtedel av världens kvinnor mellan 20-24 år giftes som barn. I nuvarande takt kommer 150 miljoner flickor tvingas in i barnäktenskap fram till år 2030.

Allt det ovanstående förvärras dessutom av Covid-19-pandemin. Många kvinnor som utsätts för våld i en nära relation har haft färre möjligheter att lämna hemmet, och vissa organisationer som jobbar med frågor som könsstympning och barnäktenskap på plats har tvingats ställa in sina program. Att återstarta arbetet innebär nya utmaningar och kräver stora resurser.

Läs mer om Covid-19 och flickors rättigheter hos Svenska FN-förbundet!

Arbetsliv & fattigdom

Kvinnor är överrepresenterade bland de som lever i extrem fattigdom. Dessutom löper kvinnor världen över 27 % högre risk att gå hungriga än män.

En av anledningarna till detta är att arbetsmarknaden är ojämställd:

• Endast 39 % av världens arbetskraft består av kvinnor.
• I snitt tjänar kvinnor bara 77 % av vad män gör.
• Vidare konstaterar FN att om kvinnliga jordbrukare hade haft samma tillgång till resurser som män så skulle 150 miljoner människor färre gå hungriga.

Politisk makt

Lika representation är inte bara betydelselös symbolik – det finns många goda anledningar till varför kvinnor behövs vid makten. Till exempel är det förknippat med ökat förtroende för politiken, positiva effekter för hälsofrågor och större chans för hållbar fred.

Ändå är så lite som 25 % av alla världens parlamentsledamöter är kvinnor. I bara fyra länder utgör kvinnor minst hälften av parlamentet: Rwanda (61 %), Kuba (53 %), Bolivia (53 %) och Förenade Arabemiraten (50 %). I ytterligare 19 länder består landets lagstiftande församling till mer än 40 % av kvinnor.

Det innebär alltså att i resten av världens länder är minst 60 % av parlamentarikerna män!