Rapporten "Give us respect and justice! Overcoming barriers to justice for women rape survivors in Denmark" visar hur föråldrade lagar sviker kvinnor och flickor, samtidigt som kvinnor och flickor ofta heller inte anmäler vad de utsatts för - detta på grund av rädsla för att inte bli trodda, på grund av risken för social stigmatisering och på grund av brist på förtroende för rättsväsendet.

- Trots Danmarks anseende som ett land som främjar jämställdhet är verkligheten för kvinnor väldigt annorlunda - med en chockerande hög straffrihet när det gäller sexuellt våld och en föråldrad våldtäktslag som inte lever upp till internationella standarder, säger Kumi Naidoo, Amnesty Internationals generalsekreterare.

- Den enkla sanningen är att sex utan samtycke är våldtäkt. Att detta inte speglas i lagstiftningen gör kvinnor extra utsatta för sexuellt våld och understödjer en farlig kultur av både skuldbeläggande av offren och av straffrihet - något som förstärks genom de myter och stereotyper som genomsyrar det danska samhället - från lekplatsen till omklädningsrummet, från polisstationen till vittnesbåset.

Trots de åtgärder som regeringen gjort nyligen för att förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande för överlevande, är antalet våldtäktsanmälningar i Danmark enormt underrapporterade. Även när kvinnor väl anmäler är chanserna för att det väcks åtal eller tilll att det blir en fällande dom mycket små. Av de kvinnor som våldtagits eller utsatts för försök till våldtäkt under 2017 (antalet varierar från 5 100 enligt danska justitiedepartementet, till 24 000 enligt en studie av Syddansk Universitet) polisanmäldes bara 890 fall. Av dessa ledde 535 till åtal och bara 94 till fällande domar.

Djupt förankrade fördomar inom rättsväsendet finns bland orsakerna till det låga antalet fällande domar. Brist på förtroende för systemet tillsammans med en rädsla för att inte bli trodd samt en känsla av att få “skylla sig själv” är faktorer som leder till att få anmäler vad de blivit utsatta för.

Skrämmande upplevelser

Rapporten baseras på intervjuer med 18 kvinnor och flickor över 15 år som har upplevt våldtäkt samt intervjuer med icke-statliga organisationer, experter och relevanta myndigheter.

I rapporten konstaterar Amnesty att de drabbade ofta upplever själva anmälningsprocessen och det som följer därefter som oerhört traumatiserande. Många möts av en nedvärderande attityd, av skuldbeläggning och av fördomar. Överlevande berättar för Amnesty att rädslan för inte bli trodda eller för att till och med bli beskyllda och skuldbelagda av polis och rättsväsende är bland de främsta orsakerna till att inte göra en anmälan.

Trots att polisen har nationella riktlinjer för hur våldtäktsfall ska hanteras är polisens nuvarande praxis inkonsekvent och lever inte upp till vare sig dessa riktlinjer eller till internationella normer.

Definitionen av våldtäkt

Enligt Istanbulkonventionen, som ratificerades av Danmark år 2014, ska våldtäkt och alla andra sexuella handlingar som begås utan samtycke klassificeras som brott. Trots detta definieras fortfarande inte våldtäkt som brist på samtycke i Danmark. I stället används en definition baserad på om det förekommit fysiskt våld, hot eller tvång - eller om offret inte haft förmågan att kunna värja sig. Antagandet, enligt juridiska termer eller i praktiken, att ett offer ger sitt samtycke om hon inte gör fysiskt motstånd är djupt problematiskt eftersom "ofrivillig förlamning" eller "frysning" har erkänts av experter som mycket vanliga fysiska och psykiska reaktioner på sexuella övergrepp. Fokuset på motstånd och våld snarare än på samtycke påverkar inte bara antalet anmälda våldtäkter utan också medvetenheten överlag i samhället när det gäller sexuellt våld - båda två viktiga aspekter när det gäller att förhindra våldtäkt och att bekämpa straffrihet.

Behovet av en förändring

Den danska regeringen har nyligen inrättat en expertgrupp som ska rekommendera initiativ för att hjälpa personer som utsatts för våldtäkt att få adekvat stöd och professionell hjälp under processen av en anmälan och eventuell domstolsförhandling. Samtidigt som Amnesty välkomnar dessa initiativ måste regeringen ta ytterligare steg och ändra lagstiftningen så att den istället baseras på samtycke.

Men trots att en ändring av den nuvarande våldtäktslagen skulle vara ett enormt viktigt steg för att både åstadkomma attitydförändringar och för att uppnå rättvisa är det fortfarande mycket mer som behöver göras för att åstadkomma en institutionell och social förändring. Myndigheterna måste agera för att se till att våldtäkt och könsstereotyper utmanas på alla nivåer i samhället och till exempel säkerställa att yrkesverksamma som arbetar med överlevande får tillräcklig fortbildning.

Danmark har nu en möjlighet att ansluta sig till den våg av förändring, ledd av modiga kvinnor, som sveper över Europa och som har lett till att åtta länder i Europa har infört en samtyckeslag, säger Kumi Naidoo.

- En förändring i Danmark och andra delar av Europa kan hjälpa till att se till att kvinnor är bättre skyddade mot våldtäkt och kommer innebära att framtida generationer av kvinnor och flickor aldrig kommer att behöva tro att våldtäkten är deras fel eller tvivla på att förövarna kommer bli straffade.

Bakgrund

Amnesty har tidigare analyserat våldtäktslagstiftningen i 31 länder i Europa. Bara 8 har en lagstiftning baserad på samtycke; Sverige, Storbritannien, Irland, Luxemburg, Tyskland, Cypern, Island och Belgien.

För att brottet ska betraktas som våldtäkt kräver lagen i andra europeiska länder att våldtäkten skedde under exempelvis tvång eller hot, men det är inte så det ser ut i majoriteten av våldtäktsfall.

Aktivister, bland dem Amnesty, fortsätter att höja sina röster för en samtyckeslag, och myndigheter i länder som Finland, Grekland, Spanien, Portugal och Slovenien överväger sådana förändringar

I april 2019, 11 år efter den senaste rapporten om våldtäkt i de nordiska länderna, publicerar Amnesty en uppföljande rapport om hur våldtäktslagstiftningen i Danmark, Finland, Norge och Sverige fungerar.