För 100 år sedan samlade kvinnor in hundratusentals fysiska underskrifter som de gick med till Sveriges riksdag. Resultatet blev att kvinnor fick rösträtt och Sverige blev en demokrati. Idag behöver man inte släpa tunga pärmar genom Stockholm. Internet har gjort det möjligt för budskap att spridas blixtsnabbt och mängder av berättelser, namninsamlingar och debattartiklar cirkulerar på nätet.

Sociala medier – avgörande i en demokrati?

Det finns gott om exempel då sociala medier har varit ett viktigt verktyg för att skapa förändring. Att stänga ner internet är till och med ett vapen som icke-demokratiska regeringen tar till för att motarbeta de som är kritiska mot regimen.

I proteströrelsen som bröt ut i Belarus efter det icke-demokratiska presidentvalet 2020, till exempel, spelade nätaktivismen en viktig roll. Traditionell media kontrolleras av staten i Belarus och därför blev sociala medier en viktig källa för information. Under dagarna efter valet stängdes internet ner för att försvåra samordningen av protesterna.

Vad du delar på sociala medier kan skapa förändring

Berättelserna som spreds under hashtagen #MeToo riktade allas blickar mot sexistiska strukturer i samhället och skapade förändring runt om i världen. I Kina lades sexuella trakasserier till som grund för rättslig prövning. Att manliga universitetslärare ofta utnyttjar tjejer sexuellt uppmärksammades i Nigeria efter att en reporter fångat ett fall på film.

Ytterligare ett exempel på hur man kan göra skillnad på internet är när en ung tjej filmade hur en polis mördade en svart man i USA. Filmen spreds online, och massiva protester mot rasism bröt ut i hela världen. Det ledde bland annat till att den amerikanska regeringen lovade att se över polisväsendet.

Sociala medier är viktiga i den svenska valrörelsen

I Svenskarna och internet: Valspecial 2022 konstaterar Internetstiftelsen att sociala medier är en viktig plattform både för att sprida information och diskutera politik. Några intressanta fakta ur rapporten:

• Var tredje internetanvändare har diskuterat politik online någon gång.
• 4 av 10 av årets förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier dagligen.
• För 00-talister är sociala medier det vanligaste sättet att ta till sig politisk information.
• 46 % av förstagångsväljarna tycker att Instagram är en viktig källa för politisk information och nästan hälften tar del av politisk information där på veckobasis.
• Den vanligaste politiska informationskällan på sociala medier är nyhetsartiklar som lagts upp och delats.

Finns det en baksida?

Sociala medier har fört det politiska engagemanget närmare. Men en del anser att det finns en baksida. Till exempel har nästan var tionde internetanvändare utsatts för hat eller hot kopplat till politiska åsikter, och därför väljer många att inte uttrycka sig politiskt på sociala medier.

Begrepp som filterbubblor och algoritmer cirkulerar i debatten kring sociala mediers roll i samhället. Får vi bara upp sådant innehåll som antingen bekräftar våra egna åsikter eller uppmanar till konflikt? Trots att förstagångsväljarna i så stor utsträckning använder sociala medier för att inhämta politisk information är de skeptiska till hur mycket som egentligen går att lita på.

Sociala medier känns som en självklar del av våra liv, men när man diskuterar deras roll i en demokrati måste man komma ihåg att kanalerna ägs av företag. Vilken roll bör dessa företag spela i att motverka spridningen av hat och falsk information?