2022 har fört med sig vinster för mänskliga rättigheter. På flera håll togs steg för att avskaffa dödsstraffet och abort blev lagligt i Colombia. Men samtidigt har fredliga protester slagits ner med våld och urfolks intressen nedprioriterats. Världen står inför ett vägskäl när det kommer till klimatet.

Genom att engagera oss och visa våra beslutsfattare att vi fått nog av orättvisor kan vi göra listan med vinster för mänskliga rättigheter 2023 ännu längre. Här är 5 exempel på kamper att ansluta sig till.

Transpersoners rättigheter är mänskliga rättigheter

Konceptet ”Drag story hour” är inget nytt. Men i slutet av förra året fick kritiker upp ögonen för att drag queens läser sagor för barn på bibliotek runt om i Sverige, och försökte sätta stopp för det. Vissa av de kritiska rösterna kom från politiker. I Kalmar kallade en medlem av kommunfullmäktige sagostunderna för ”motbjudande”.

Är det en trend, att motarbeta de som på olika sätt bryter mot normen? Det verkar så. I USA och delar av Europa har transpersoner de senaste åren fått utstå allt mer hat och hot. Enligt Hans Linde, förbundsordförande för RFSU, kan vi se en liknande utveckling i Sverige. Transpersoners kroppar, hälsa och till och med existens debatteras, menar han, oftast utan att transpersoner själva ges något utrymme att bidra med sina erfarenheter.

”Jag hoppas att vi under 2023 kan enas om att transpersoners rättigheter är mänskliga rättigheter”, säger Hans Linde. Håller du med?

Det här kan du göra:

• Anmäl dig till Amnestys nätverk för hbtqi-personers rättigheter. Då får du utskick via mejl med erbjudande om att agera i hbtqi-frågor och väljer själv hur många och vilka aktioner du anmäler dig till.
• Läs vår intervju med Filippa Barfvestam på RFSL Utbildning om hur du är en hbtqi-allierad – och varför det är viktigt
• Lär dig mer om transbegreppet hos transformering.se.

Dags att (äntligen) rädda regnskogen

De senaste 100 åren har hälften av världens regnskog förstörts. Det betyder bland annat att den biologiska mångfalden – som är avgörande för naturens funktioner – har minskat dramatiskt och att mer koldioxid släppts ut i atmosfären.

Den största kvarvarande regnskogen är Amazonas i Sydamerika. 60 % av skogen ligger i Brasilien, och i höstas valdes Lula da Silva till president där. Han tillträdde positionen i början av 2023, och har redan lovat att jobba hårt för att begränsa klimatförändringarna och rädda det som återstår av Amazonas regnskog – något som den tidigare presidenten Jair Bolsonaro inte gjorde.

Att Da Silva och resten av världens ledare håller det här löftet är avgörande för planetens framtid. I år är året då vi sätter press på politiker att ta ansvar för klimatet.

Det här kan du göra:

• Bli Regnskogsfadder hos Världsnaturfonden WWF.
• Skriv under Greenpeace upprop för att rädda Amazonas.
• Kolla in Naturskyddsföreningens nybörjarguide för klimataktivism på internet.

Protestera för rätten att protestera

Nobels fredspris 2022 delades ut till tre organisationer som har stått upp för rätten att kritisera makten. En rättighet som verkligen inte är självklar.

13 september förra året greps Mahsa Jîna Amini av sedlighetspolisen i Iran för att hon inte bar sin slöja på korrekt sätt. Tre dagar senare avled hon på sjukhus och iranska myndigheter uppmanades utreda hennes död, som kan ha haft kopplingar till gripandet. Under Aminis begravning bröt demonstrationer ut. Protestvågor mot slöjtvånget, men även mot den iranska regimens förtryck, spred sig snabbt i landet.

Demonstrationerna möttes med dödligt våld från staten och i december, efter en orättvis rättegång, blev Mohsen Shekari den första att avrättas i samband med protesterna. I december rapporterades att 20 personer riskerar att möta samma öde. Amnesty International anklagar Iran för att använda dödsstraffet som ett sätt att hämnas och förtrycka befolkningen.

I september, efter Mahsa Jîna Amini, samlades människor över hela världen i solidaritet med iranska kvinnor, och kampen är inte över. Amnesty uppmanar världen att vidta åtgärder för att stoppa avrättningarna i Iran. Vi måste använda vår demokratiska rätt att fredligt protestera för att stå upp för allas rätt att göra det!

Det här kan du göra:

• Skriv under Amnestys upprop för att stoppa dödsdomarna i Iran.
• Läs vår guide och anordna en egen demonstration!

En säkrare värld

Hela förra året präglades av Rysslands invasion av Ukraina. Säkerhetsläget förändrades drastiskt och beslut om att höja försvarets budget och ansluta sig till försvarsalliansen NATO började ta form i Sverige. Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, förutspår att de militära utgifterna kommer att fortsätta skena i år, och att vapenindustrin kommer gå på högvarv.

Det finns så klart inget enkelt svar på frågan om vad som kommer göra världen tryggare. Men organisationer som Svenska Freds, Svenska Läkare mot Kärnvapen och Kristna Fredsrörelsen är oroliga över att upprustningen i samband med Putins krig i sig är ett stort säkerhetshot. NATO har dessutom en kärnvapendoktrin som säger att kärnvapen är viktigt i det militära samarbetet.

Enligt dessa organisationer behöver opinionen för icke-våld bli starkare, och vi måste sätta press på våra politiker att skriva på FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Det här kan du göra:

• Bli medlem och stötta Svenska Läkare mot Kärnvapen.
• Skriv under uppropet för att stoppa svenskt stöd till kärnvapen.
• Gå Fredsakademin, det fredliga alternativet till värnplikt och arbetar för att engagera och stärka ungas röster i freds- och säkerhetsfrågor.

Ett Sverige som respekterar urfolks rättigheter

Samerna är ett erkänt urfolk, och de har befolkat landområdet Sápmi sedan långt innan Sverige bildades – förmodligen i över 10 000 år. Men Sverige och de andra länderna som Sápmi sträcker sig över har i hundratals år gjort anspråk på marken och naturresurserna som finns där.

“Sweden pretends to be a leader for environment and human rights, but at home they violate indigenous rights and continue waging a war on nature”, skrev Greta Thunberg på Twitter i mars förra året.

Varför? Jo, företaget Beowulf Mining hade precis fått klartecken av regeringen att öppna en gruva i Gállok. Gállok tillhör Sápmi och samerna har i flera år höjt sina röster i protest mot gruvan. 70 000 namnunderskrifter lämnades till Sveriges näringsminister med kravet att sätta stopp för gruvbygget.

Enligt Jenny Wik Karlsson, jurist på Svenska samernas riksförbund, betyder det här att regeringen återigen nedprioriterar samernas intresse. Författaren Elin Anna Labba skrev i Dagens Nyheter att beslutet är en fortsättning på Sveriges historia av att tvångsförflytta samer.

Det här kan du göra:

• Utbilda dig till aktivist! På kursen Skogen: miljö, makt och motstånd hos Färnebo folkhögskola får du lära dig om motstånd mot politik som förstör miljön.
• Anslut dig till en organisation! Fridays For Future har exempelvis anordnat protester mot gruvan i Gállok över hela landet.
• Läs på om samernas och andra urfolks rättigheter.