3 vinster för klimatet under 2023

Klimatstrejk i Stockholm 2023. Foto: ForumCiv
Världen

Minskad avskogning, stoppad oljeborrning, och en ny textilstrategi. Här är tre gånger som demokratin har lyckats åstadkomma politiska förändringar för klimatet under 2023.

Klimatförändringar fortsätter att vara den viktigaste frågan för att kunna skapa en hållbar framtid för människor, djur och planeten i stort. I IPCC:s senaste rapport, är budskapen tydliga: temperaturen kommer att fortsätta öka om vi inte agerar nu. Den globala uppvärmningen har skapat förändringar i jordens klimat som saknar motstycke i mänsklighetens historia. Trots detta så har agerandet från beslutsfattare varit otillräckligt.

Så kan vi rädda klimatet enligt IPCC

De som har orsakat minst klimatavtryck är ofta de som drabbas hårdast – trots att rikare länder står för större utsläpp. På de platser som drabbas av klimatförändringarna finns det också grupper som drabbas hårdare än andra. Det kan handla om kvinnor och flickor, barn, icke-binära, minoriteter eller människor med funktionsnedsättningar.

Men IPCC är optimistiska. Genom politiskt engagemang, internationellt samarbete och kunskapsspridning kan vi minska vår påverkan på klimatet

Under 2023 har politiska förändringar styrt människans påverkan på klimatet i rätt riktning. Här listar vi 3 vinster för klimatet!

"Äntligen kastar vi ut oljebolagen från vårt område!"

  • Ecuador stoppar oljeborrning i ett reservat för ursprungsbefolkningen i Amazonas

I en historisk folkomröstning i samband med Ecuadors presidentval i augusti 2023 röstade en majoritet av ecuadorianer för att stoppa oljeborrning i Yasuní National Park, en av världens regioner med högst biologisk mångfald och ett reservat för urinvånare i Amazonas. I och med resultatet är oljeborrningen permanent förbjudet i området, vilket tvingar det statliga oljebolaget att avsluta all nuvarande produktion, planer på framtida produktion samt återställa regnskogen till dess naturliga tillstånd innan produktionen påbörjades.

Sedan 2016 har det utvunnits olja i Ishpingo-Tambococha-Tiputuni regionen, trots motstånd från miljöaktivister och politiska grupper i Ecuador. Regionen är hem till tusentals olika djurarter och fem grupper urinvånare, varav tre lever isolerat från omvärlden.

Med den historiska folkomröstningen blir Ecuador ett av de första länderna i världen att begränsa resursutvinning genom en demokratisk process.

"Äntligen kastar vi ut oljebolagen från vårt område! Detta är en stor seger för alla ursprungsbefolkningar, djuren, växterna, skogens andar och klimatet!" säger Waorani-ledaren Nemonte Nenquimo, en av de ursprungsbefolkningarna bosatta i regionen.

Mellan 2019 och 2021 försvann mer än 8,4 miljoner hektar från Amazonas – ett område större än hela Belgien.

  • Avskogningen i Amazonas minskar under Brasiliens nya president

Med 60% av världens regnskog i Brasilien, har avskogningen i Amazonas bidragit till förödande konsekvenser för klimatet och dess koldioxidbevaring. Under Bolsonaros styre, var bevarandet av Amazonas långt ner på den politiska agendan. Under första hälften av Bolsonaros styre dubblades Amazonas koldioxidutsläpp jämfört med genomsnittet under 2010 till 2018. Ökningen av utsläppen var till stor del en konsekvens av Bolsonaros politiska agerande. Bolsonaro minskade de effektiva åtgärderna mot illegal avskogning, avskedade miljöexperter och försvagade urbefolkningens landrättigheter till förmån för jordbruksindustrin.

Mellan 2019 och 2021 försvann mer än 8.4 miljoner hektar från Amazonas – ett område större än hela Belgien. Därmed är ungefär 17 procent av regnskogen redan borta. Vid 20 till 25 procent varnar forskare för att delar av ekosystemet kan torka ut och hota milliontals liv av både människor och djur.

Lula Da Silva, som tillträdde som president tidigare i år, lovade i sin valkampanj att stoppa all avskogning i Amazonas till 2030. Enligt en rapport från Brasiliens regering, har avskogningen redan minskat med 33,6% under de första sex månaderna av 2023 jämfört med samma period i 2022. I bara juni månad minskade skogsröjningen med 41% jämfört med året innan.

’Fast fashion’ är en ledande orsak till textilavfall då 5 miljoner ton kläder slängs inom EU varje år – omkring 12 kg per person.

  • EU röstar igenom ny textilstrategi för hållbar klädkonsumtion

I en ny EU strategi som röstades igenom av EU-parlamentet i juni 2023, vill EU förändra klädindustrin till att bli mer socialt och miljömässigt hållbar.

Strategin för hållbara och cirkulära textilier presenterades av EU-kommisionen i mars 2022. Strategin innehåller 20 olika lagstiftningar som riktar in sig på textilbranschens produktion, konsumtion och avfall.

Klädindustrin står för den fjärde högsta påverkan på miljö och klimat efter mat, hushåll och transport. Mellan 2000 och 2015 fördubblades klädproduktionen, medan den genomsnittliga användningen av ett klädesplagg har minskat. ’Fast fashion’ är en ledande orsak till textilavfall då 5 miljoner ton kläder slängs inom EU varje år – omkring 12 kg per person.

Taggar

Demokrati Klimat & miljö
Annons