Ett tragiskt exempel är människorättsjuristen Benjamin Ramos som mördades för sin kamp att försvara utsatta bönders rättigheter. Den 6 november i år, strax efter klockan tio på kvällen, lämnade han sitt kontor i staden Kabankalan på Filippinerna. Strax därefter körde en motorcykel med två okända maskerade män upp bredvid honom och avfyrade fyra skott. Ramos var död innan han nådde sjukhuset.

Benjamin Ramos var en känd jurist på Filippinerna som ägnade sitt liv åt att försvara rättigheterna för marginaliserade grupper, utsatta bönder och miljöförsvarare. Han var passionerad i sitt arbete och jobbade huvudsakligen gratis för att assistera fattiga människor. Ramos blev 56 år.    

Ökad utsatthet på Filippinerna och globalt  

Med president Rodrigo Duterte vid makten har hoten mot människor som står upp för mänskliga rättigheter och miljön ökat avsevärt i landet och straffriheten är utbredd. Under 2017 mördades minst 60 människorättsförsvarare på Filippinerna. Majoriteten av dessa var miljöförsvarare, de dog i kampen för naturen: bönder som kämpade för sina landplättar, urfolk som sedan generationer brukat skog och mark och som hamnat i konflikt med företag som vill exploatera naturrikedomarna.

Situationen på Filippinerna följer ett globalt mönster av ökad utsatthet för människorätts- och miljöförsvarare. Förra året dödades 200 miljöförsvarare runt om i världen och i år har 120 dödats hittills. Mörkertalet tros vara stort.

Utvinningsindustrins alltmer aggressiva framfart är den enskilt största orsaken till att människor fördrivs, misshandlas och dödas, enligt organisationen Global Witness. Det handlar till exempel om storskaliga jordbruksprojekt i naturrika områden, gruvindustrins jakt på mineraler och skogsbolags skövling av ovärderliga skogsmarker. 

Starkt samband till hotet mot demokratin  

Utvecklingen har också en nära koppling till en oroande antidemokratisk trend som sveper över världen. Sedan 2012 har inte mindre än 72 länder infört lagstiftning som på ett eller annat sätt begränsar civilsamhällets möjlighet att organisera sig. Miljörörelsen, fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och många andra upplever ett minskat utrymme i sin kamp för olika gruppers rättigheter.  

Sverige har en lång tradition av att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter och strävar efter att vara ett föregångsland i miljösammanhang. Därför bör Sverige föra en politik som förbättrar miljöförsvarares situation.

Oavsett vilken regering som tillträder, är följande områden viktiga:

• Stå upp för demokratin. Sverige har goda relationer med flera av de länder där miljöförsvarare upplever stor utsatthet. Enbart i Brasilien, ett land som Sverige har omfattande handelsförbindelser med, dödades 57 miljöförsvarare förra året. I multilaterala såväl som bilaterala sammanhang måste regeringen uppmärksamma den negativa trenden vi ser globalt och sätta press på de länder där utvecklingen går åt fel håll. 
• Investera endast hållbart. Idag investerar bland annat de statliga AP-fonderna i verksamhet som har en mycket negativ inverkan på människor och miljön. Riksdagen har nyligen antagit ett nytt regelverk för AP-fonderna. Nu måste regeringen noga följa upp så att det nya regelverket efterlevs, med ett särskilt fokus på mänskliga rättigheter och miljö.
• Skärp kraven på företagen. Svenska företag verksamma utomlands måste navigera med stor aktsamhet när de går in i riskfyllda miljöer. En granskning från Statskontoret visade nyligen att de riktlinjer för företag utomlands som Sverige använder sig av ställer lägre krav på konsekvensanalyser än de regler som utvecklats av FN. Vi efterlyser lagstiftning om obligatoriska riskanalyser och dialog med berörda lokalsamhällen, så att de kan ta ställning till hur deras mark och resurser ska användas.
• Ge miljöförsvarare ökat stöd. Ett helhetsgrepp behöver tas inom det svenska utvecklingssamarbetet för att bemöta miljöförsvarares särskilda utsatthet. Exempelvis behövs instruktioner för hur Sveriges Sidakontor och ambassader ska agera. Frågan behöver också vara en central del i myndigheten Sidas samarbete med företag.

Naturskyddsföreningen är en del av den globala miljörörelsen. Vi kan inte acceptera de hot och den utsatthet som våra kollegor utsätts för. På internationella dagen för mänskliga rättigheter, den 10 december, anordnar vi en ljusmanifestation i Stockholm i Björns trädgård och på FN:s klimattoppmöte i Polen, för att minnas och hedra Benjamin Ramos och alla andra miljöförsvarare som mördats i kampen för sina rättigheter och miljön. 

Karin Lexén, 
generalsekreterare Naturskyddsföreningen

#Light4Ramos #StandUp4HumanRights

Läs debattartikeln i Omvärlden här.