Det finns flera tydliga målkonflikter mellan regeringens agerande under senare tid och målsättningarna för den feministiska utrikespolitiken. Klargöranden saknas även kring hur dessa ska adresseras, visar en ny rapport från CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp.
Regeringens feministiska utrikespolitik är ny och den tillhörande handlingsplanen har bara några månader på nacken.
Redan nu går det dock att se att den feministiska ambitionen har fått genomslag på en del områden, bland annat inom delar av freds- och säkerhetspolitiken. Jämställdhetsperspektivet är även starkt inom stora delar av svensk utvecklingspolitik.
Samtidigt får regeringens förslag inom flyktings- och migrationspolitiken, krigsmaterielexporten och de senaste årens avräkningar på biståndet särskilt svåra konsekvenser för kvinnor, barn och hbtqi-personer.
Rapporten, Hur feministisk är Svensk utrikespolitik?, ger flera rekommendationer för hur regeringen bör agera för att stärka flickors och kvinnors rättigheter.
En övergripande rekommendation är att handlingsplanen för den feministiska utrikespolitiken behöver breddas och omfatta även migrations- och flyktingpolitiken samt klimat- och miljöpolitiken, områden som idag får stora konsekvenser för människor utanför Sveriges gränser.
Bakom rapporten står 12 organisationer i CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp, som bidragit till framtagandet av rapporten och rekommendationerna för deras respektive expertområden.
Ladda ned en sammanfattning av rapporten.
