För ett par veckor sedan höll Svenska FN-förbundet ett seminarium om FN-principen ”skyldighet att skydda”. Under det gavs vittnesmål om hur de svenska soldaterna i FN-insatsen MINUSMA i Mali räddat befolkningen i Timbuktu undan övergrepp, i några fall högst konkret och i andra fall genom att helt enkelt finnas på plats.

Dessa och andra insatser och uppoffringar förtjänar uppmärksamhet, respekt och ett varmt tack. Du som rör dig i Stockholmsområdet kan på onsdag delta i Försvarsmaktens veterandagsfirande på Gärdet. Sveriges veteranförbund, som är anslutna som medlemsorganisation till oss i Svenska FN-förbundet, har tips om firande också på platser utanför Stockholm. Du som vill skänka veteranerna och insatserna en tanke kan också med fördel titta in på FN:s temasida om dagen. För en inblick i de svenska soldaternas vardag rekommenderas också ett besök hos Malibloggen.

Samtidigt som vi tänker på de som redan gjort nytta i fält kan vi också titta framåt. I riksdagen ligger en proposition om fortsatt svenskt deltagande i MINUSMA-insatsen i Mali. Ett sådant är ett viktigt stöd till den alldeles nödvändiga FN-insatsen i landet. Mellan raderna kan vi dock läsa att insatsen nu kommer att bantas. Den svenska närvaron i Timbuktu kommer att avvecklas och istället vidtar förberedelser för ett ”eventuellt nytt truppbidrag med basering i Gao”.

Det är rimligt att befara att detta nya bidrag blir mindre än det Sverige hittills haft i Mali. Sveriges bidrag till MINUSMA har inte varit stort, även om det varit det största svenska internationella bidraget de senaste åren. Att ytterligare sänka den svenska ambitionsnivån för de internationella insatserna är djupt olyckligt och en politisk felprioritering.

Historiskt sett har ingen svensk försvarsminister haft så få soldater ute i internationell tjänst som Peter Hultqvist. Under hans tid som försvarsminister har Sverige i genomsnitt endast haft 389 soldater ute i internationella insatser. De flesta regeringar före den nuvarande har haft åtminstone dubbelt så många soldater i fält. Regeringen Reinfeldt hade en snittsiffra på 780, Göran Perssons 855 och ”rekordet” innehas av Ingvar Carlssons sista regeringsperiod då i genomsnitt 1 256 personer från Försvarsmakten i genomsnitt var insatta i utlandet. Nog kan Sverige bättre än att vi ska behöva nöja oss med en knapp tredjedel av den siffran?

Jens Petersson
Rådgivare i freds-, säkerhets- och nedrustningsfrågor på Svenska FN-förbundet