Tillsammans  med miljöorganisationen Agua Sustentable har de hittat bevattningslösningar som inte bara mildrar effekterna utan också tar till vara på det vatten som finns.

Klimatförändringarna blir alltmer synliga runt om i världen. Områdena kring de två glaciärerna Illimani och Sajama i västra Bolivia är några av de värst drabbade. De smältande istäckena, orsakade av kraftiga temperaturhöjningar, har inneburit att invånarna tvingats ställa om sina liv. Tillsammans  med miljöorganisationen Agua Sustentable har de hittat bevattningslösningar som inte bara mildrar effekterna utan också tar till vara på det vatten som finns.

Klimatförändringarna påverkar invånarna

De små samhällena runt glaciärerna Illimani och Sajama i västra Bolivia påverkas svårt av klimatförändringanra. Invånarna utsätts för oförutsägbara väderomställningar där översvämningar, hagelsvärmar, köldknäppar å intensiv torka avlöser varandra.

- Vissa dagar är outhärdliga på grund av värmen. Efter 11 på förmiddagen går det ärligt talat inte lägre att arbeta. Det är för varmt, säger Victor Pabón en jordbrukare från Cebollullo, en av dalarna vid foten av Illimani.

En annan jordbrukare, från Tahuapalca - ett grannsamhälle inte långt därifrån, beskriver hur väderomställningarna påverkar grödorna:
- Grönsakerna vi odlar slokar på grund av värmen och när värmen sedan följs av kraftiga regnskurar så ruttnar de, förklarar Rubén Mamani.

Smältande glaciärer

Temperaturhöjningarna har också resulterat i kraftigt minskade istäcken, något som påverkar de boende runt glaciärerna, efterom de är beroende av vattentillgången för sin överlevnad. Jordbrukssamhällena vid foten av Illimani behöver vattnet till sina odlingar, ­medan invånarna i nationalparken Sajama försörjer sig på boskapsuppfödning och använder myrarna som betesmarker för sina lamadjur och alpackor.

- Myrarna drar ihop sig och de tvära kasten i temperatur har gjort att områdets djur blivit sjuka, berättar Alan Calle, talesperson för urfolken i nationalparken Sajama.

Dessutom påverkas kvalitén på alpackaullen, när balansen i nationalparkens ekosystem satts ur spel, så att det blivit näst intill omöjlig att spinna tråd av den.

Vetenskapliga studier av effekterna på våtmarkerna

De vetenskapliga studier som har genomförts i området har visat att den minskade vattentillgången påverkat våtmarkerna negativt. Horacio Lorimi är biolog och arbetar för den bolivianska miljöorganistionen Agua Sustentable:

- Efter ett års undersökning har vi kunnat konstatera att våtmarkerna beter sig som en svamp - växterna suger åt sig vattnet och fungerar som en sorts reservoar. Men istäcket, som brukade ge näring åt bäckar och våtmarker runt glaciärerna, reduceras allt mer, förklarar han. 

Klimatanpassning genom bevattningssystem

Invånarna i området har tvingats ställa om och anpassa sina liv till den nya verkligheten. Tillsammans med Agua Sustentable har de sökt hitta hållbara lösningar på problemet. Bevattningssystem har installerats för att ta till vara på det vatten som finns, och för att förbättra distributionen ytterligare finns numera också vinddrivna pumpar och manuella brunnar för dricksvatten på plats.

- Det har förbättrat vattendistributionen avsevärt, konstaterar bonden Hugo Flores, också han från Tahuapalca.

- Vi vill utforma en plan som inte bara mildrar klimatförändringarnas effekter, utan som hjälper oss att anpassa oss till dem. Därför tar vi fram strategier för att konfrontera klimatförändringarna, så att vi kan fortsätta att leva kvar i våra samhällen, säger Alan Calle.

Invånarnas delaktighet och ägarskap

En förutsättning för att bevattningsprojektet skulle kunna nå framgång var att invånarna aktivt deltog under processen och kände att den var deras.

- Men det är bara möjligt att åstadkomma om människornas kapacitet förbättras. Därtill krävs starka organisationer, tydliga regler på kommun och myndighetsnivå, samt att utvecklingssamarbetet är rationellt och koordinerat, avslutar Carlos Carafa, generalsekreterare på Agua Sustentable.

Läs mer om projektet på Agua Sustentables spanska webbplats >>