Den tredje söndagen i januari varje år är det Världsreligionsdagen. Jämfört med resten av världen skiljer Sverige ut sig som mycket sekulärt. I de länder där Diakonia jobbar med långsiktigt bistånd är religionen en stor och naturlig del av människors liv. Det här reportaget från Sri Lanka är ett exempel på religionens betydelse.
Sida vid sida - men ändå långt ifrån varandra
När vägen genom byn Meegassagama i Sri Lanka skulle rensas och göras farbar fick buddisten Susilawathi öppna upp sitt hus för en muslim. Det var första gången hon talade med någon som bekänner sig till islam.
– Jag kände ingen skillnad. Han åt vår mat och var precis som oss, säger hon.
Uttalandet kan tyckas så självklart, men i Sri Lanka är det vanligt att människor av olika etnicitet och religionstillhörighet visserligen lever sida vid sida, men sällan delar vardag eller talar med varandra. Det skapar en grogrund för fördomar som kan orsaka konflikter och i värsta fall eskalera till våld.
Trots att inbördeskriget tog slut 2009 ligger religiösa motsättningar fortfarande och lurar under ytan. Sedan freden har flera heliga byggnader vandaliserats, framförallt kyrkor och moskéer. Många menar att det är den ultranationalistiska buddistgruppen Bodu Bala Sena som driver på våldet, men även buddisttempel har utsatts för attacker. Förra sommaren dödades minst tre muslimer i sydvästra Sri Lanka när de försökte skydda en moské i en attack från buddister.
Att lära känna varandra skapar förståelse
Diakonias samarbetsorganisation Samadana/m har en enkel idé: Att föra människor från olika religioner samman och att därmed skapa större ömsesidig förståelse och i förlängningen motverka religiöst motiverat våld.
– När kriget tog slut lovade regeringen att ett försoningsarbete skulle påbörjas, men ännu har inget hänt. Vi på Samadana/m försöker göra en del av det arbetet, säger Muhammed Muzzamil Cader som är muslim och organisationens koordinator.
Lär ut icke-våld för konflikthantering
Grunden för Samadana/m:s arbete är att sprida principen om icke-våld både som förhållningssätt och som metod för konflikthantering, med inspiration från personer som Gandhi och Mandela.Tanken är att med hjälp av en pacifistisk hållning hjälpa till med att lösa konflikter så lokalt som möjligt innan de eskalerar.
En tvist mellan exempelvis två familjer kan i värsta fall leda till att en hel stadsdel eller by blir indragen och utvecklas till att handla om religiösa motsättningar.
– Efter decennier av inbördeskrig fortsätter våld att bemötas med våld. Samtidigt är många traumatiserade och har fördrivits från sina hem. Människor behöver kunna lita på att freden är varaktig. Bästa sättet att skapa tilltro är genom ett pacifistiskt förhållningssätt, säger Muhammed Muzzamil Cader.
Ett fredligt förhållningssätt i vardagen
Muhammed Muzzamil Cader påpekar att icke-våld inte bara handlar om att hantera problem när de dyker upp, utan också om att leva utifrån ett fredligt förhållningssätt i vardagen.
– Därför är religionen viktig för oss. Vi anser att grunden, själva fundamentet, i alla religioner är genuint pacifistisk och vi uppmuntrar gärna till fundamentalism, men vänder oss emot extremism. Vi tror att människor med en fundamentalistisk tro har lättare för att acceptera varandra.
Att jobba tillsammans bryter ner många barriärer
En viktig del i Samadana/m:s arbete är att anordna "arbetsläger" i områden där det finns konflikter. Det kan handla om att rusta upp en förskola, dra dricksvattenledningar eller som i Meegassagama - renovera en väg.
Vägen som byborna i Meegassagama gjort i ordning är mycket smal, precis så att den räcker till för en bil, att vända bilen är däremot inte att tänka på. Men till skillnad från förr är vägen farbar så gott som hela året, för byborna har dikat ut den två kilometer långa vägbiten och rensat den från allt ogräs. Nu är det tryggare att gå på vägen igen när inte längre ormar och andra djur kan gömma sig i växtligheten på vägen.
Under två dagar arbetade 50 personer tillsammans med vägen. Dagarna inleddes med en stunds gemensam meditation. På eftermiddagarna satt alla tillsammans för att prata om teorin kring icke-våld och det arbete de utfört tillsammans. På kvällarna åt de tillsammans, tände en eld och sjöng ihop.
– Att arbeta tillsammans under en längre tid är bra för det bryter ner många barriärer. Det kan göra underverk för folk att få både arbeta och skratta tillsammans. Många fördomar försvinner och det är vanligt att konflikter löser sig av sig själva efter "arbetslägren", säger Muhammed Muzzamil Cader.
Alla religioner och grupper inkluderas
En hörnsten i Samadana/m:s arbete är att alla projekt ska avspegla befolkningen i landet när det gäller religioner, etniciteter och sociala grupper. Men i Meegassagama bor nästan bara buddister, därför fick Samadana/m rekrytera frivilliga även från andra håll i landet när arbetsgruppen skulle sättas samman. En del människor reste långt och fick därför sova över i byn.
– Vi hade en muslimsk familj som bodde i vårt hus. Våra familjer utvecklade starka band och senast min dotter fyllde år, ringde de och gratulerade på födelsedagen, säger Kudmanike som tillsammans med sin man K.S Bandara är Samadana/m:s volontärer i Meegassagama.
Hon pekar på sitt enkla lerhus och fortsätter:
– De har också erbjudit sig att komma tillbaka och hjälpa oss om vi behöver arbeta på huset.
Färre konflikter nu
Målsättningen för Samadana/m är att människor ska ha kunskap, mod och vilja att lösa sina egna konflikter på ett fredligt sätt. Därför utbildar organisationen volontärer över hela Sri Lanka som på lokal nivå arbetar med att sprida den pacifistiska filosofin och hjälpa till när konflikter uppstår. Ofta kan det handla om gränsdragning mellan grannar, kärlek över religionsgränserna eller oenigheter i familjer.
– Här i byn har konflikterna blivit färre sedan vi började arbeta med Samadana/m och våra tidigare gränskonflikter är lösta. Och vi tillåter inga religiösa konflikter, säger Kudmanike.
Hon säger också att hennes pacifistiska ledarskap gett henne många personliga fördelar. Många ser henne och hennes man som naturliga ledare och deras hem har utvecklats till byns naturliga mittpunkt.
– Vi har fått makt att hantera och medla i konflikter. Människor litar på oss och vi har fått bättre relationer med folk som bor här.
Sri Lanka presidentval 2015
Sedan den här texten skrevs har det hållits presidentval i Sri Lanka. Den 9 januari 2015 stod det klart att den kandidat som oppositionen enats om fått flest röster. En ny president hade valts, i fria och fredliga val. I Sri Lanka hoppas nu många att landet ska kunna återuppbyggas och att det ska bli en försoningsprocess med den tamilska minoriteten som drabbades hårdast av kriget.
