nyhet av Amnesty International

Världen: ​Amnestys årsrapport 2014/15

Världens ledare måste inse att väpnade konflikter har ändrat karaktär och att det behövs en mycket större insats för att skydda civila från det fruktansvärda våld som riktas mot dem. Detta säger Amnesty International i sin årsrapport som tar upp läget för de mänskliga rättigheterna i 160 länder.

- År 2014 var ett katastrofalt år för alla de miljoner människor som drabbades av våldet. Omvärldens reaktioner på konflikterna och de grova övergreppen, som begås av såväl stater som väpnade grupper, har varit både skamliga och ineffektiva. I takt med att människor i allt högre utsträckning utsätts för barbariska attacker och förtryck, har världssamfundet i stort sett stått vid sidan av och tittat på, säger Salil Shetty, Amnesty Internationals generalsekreterare.

- Förenta Nationerna bildades för 70 år sedan för att vi aldrig igen skulle behöva uppleva fasorna från andra världskriget. Vad vi nu bevittnar är ett massivt våld och en enorm flyktingkris orsakad av detta våld.
Särskilt oroande är utvecklingen när det gäller väpnade grupper som IS (den Islamiska staten), Boko Haram och al Shabab. Väpnade grupper begick övergrepp i minst 35 länder under 2014.

På grund av de fem permanenta medlemmarnas vetorätt och egna politiska och ekonomiska intressen har FN:s säkerhetsråd inte kunnat agera på kriserna i Syrien, Irak, Gaza, Israel och Ukraina, trots de fruktansvärda övergrepp som begåtts av såväl stater som väpnade grupper.

Amnesty International uppmanar de fem säkerhetsrådsmedlemmarna att ge upp sin vetorätt i särskilt allvarliga situationer där massövergrepp som; krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord begås.

- Detta skulle kunna bli en betydelsefull vändning och ett verktyg som behövs för att kunna skydda civila människoliv. Genom att avstå vetorätten skulle FN ges mer utrymme för att vidta åtgärder när civilbefolkningens liv står på spel och skicka en kraftfull signal till förövarna att världen inte passivt kommer att titta på när övergrepp begås i stor skala, säger Salil Shetty.

Vapenhandel

Det blodiga arvet av vapenflödet, till länder där de pågår grova människorättskränkningar, har kostat tiotusentals civila liv under 2014.

Amnesty uppmanar USA, Kina, Kanada, Indien, Israel och Ryssland att ansluta sig till ATT, det internationella vapenhandelsfördraget, som trädde i kraft den 24 december 2014 efter flera års kampanj av Amnesty och många andra organisationer.
Trots sannolikheten för att vapnen skulle användas för att begå grova människorättsövergrepp mot civila som var fångade mitt i konflikter, skeppades mängder av vapen till Irak, Israel, Sydsudan och Syrien under 2014. När IS tog kontrollen över stora delar av Irak, kom de över mängder av vapen. Det oansvariga vapenflödet till människorättsförbrytare måste få ett stopp.

Världen

Reaktionerna på det allvarliga säkerhetsläget i världen har ofta lett till nya grova övergrepp:

I Afghanistan har säkerhetstjänsten använt tortyr och påtvingade försvinnanden

I Kenya riskerar nya säkerhetslagar att leda till omfattande inskränkningar i yttrandefriheten och rörelsefriheten

I Nigeria, där hela samhällen under flera år terroriserats av Boko Haram, kommer nu hotet även från säkerhetsstyrkorna som svarar med utomrättsliga avrättningar, godtyckliga massarresteringar och tortyr.

I Pakistan har myndigheterna hävt moratoriet mot avrättningar och börjat avrätta fångar som, ofta i bristfälliga rättegångar, dömts till döden för brott kopplat till terrorism.

I Ryssland och Centralasien utsätts personer som anklagas för terrorism eller som misstänks ha kopplingar till islamistiska grupper för tortyr.

I Turkiet har den vagt formulerade anti-terrorlagstiftningen använts för att kriminalisera helt legitim användning av yttrandefriheten.

- Från Baga till Bagdad har regeringar försökt rättfärdiga brott mot mänskliga rättigheter med behovet av "säkerhet". Vad vi ser är oroande tecken på att ledare kommer att slå hårt mot protester, införa drakoniska anti-terrorlagar och teknik för omotiverad massövervakning som ett svar på säkerhetshot. Men reflexmässiga reaktioner är inte lösningen. De skapar en omgivning av förtryck där extremism kan frodas, säger Salil Shetty

Flyktingar

Den tragiska konsekvensen av världssamfundets oförmåga att handskas med konflikternas ändrade karaktär, våld och förföljelse, är en av de allvarligaste flyktingkriserna världen någonsin upplevt. Miljoner människor är på flykt - bland dem fyra miljoner enbart från Syrien.

- Det är motbjudande att se hur rika länder låter ansträngningarna att hålla människor ute få företräde i stället för att försöka rädda liv. Världens ledare har i sin makt att lindra miljoner människors lidande - om de erbjuder politisk vilja och ekonomiska resurser för att hjälpa och skydda dem som flyr från farorna.

Sverige

Vad gäller Sverige tar Amnesty bland annat upp att FN:s kommitté mot tortyr rekommenderade Sverige att införa tortyr som ett kriminaliserat brott i svensk lagstiftning. En annan fråga som lyfts upp är den databas som polismyndigheten i Skåne innehaft och som innehöll uppgifter om cirka 4000 romska personer samt personer med anknytning till romer.

Prognos för 2015-2016

Amnestys årsrapport ger en omfattande överblick av situationen för de mänskliga rättigheterna i världen 2014. Om inte världens ledare agerar på det akuta läget ser prognosen för de kommande åren dyster ut.

Antalet civila, som tvingas leva under brutala väpnade gruppers kontroll, utsatta för attacker, förföljelse och diskriminering, kommer att öka.

Hoten mot yttrandefriheten och andra grundläggande rättigheter kommer att öka, bland annat genom drakoniska anti-terrorlagar och omotiverad massövervakning.

Flyktingkrisen kommer att förvärras, ännu fler människor kommer att tvingas på flykt samtidigt som regeringar försöker stänga gränser och världssamfundet inte klarar av att ge hjälp och skydd.

Taggar

Mänskliga rättigheter