Utsatta människor ställs mot varandra när regeringen väljer att göra så kallade avräkningar på biståndet för att finansiera flyktingmottagandet. Miljontals människor riskerar att drabbas – skolor och abortkliniker kan tvingas bortprioriteras, demokratirörelser kan bromsas upp och möjligheterna att skydda miljöaktivister och människorättsförsvarare försämras.
Sveriges regering har beslutat att ta 9,2 miljarder kronor från biståndet för att finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar, och det långsiktiga utvecklingsarbetet riskerar att drabbas hårt. Avräkningarna innebär att pengar som skulle ha gått till utvecklingsbistånd istället går till insatser inom Sveriges gränser.
Avräkningar av den här typen är inte helt ovanliga, men det brukar sällan handla om så här stora summor. Vi pratar med Anna Blücher, policyrådgivare på biståndsorganisationen ForumCiv, om vad detta betyder.
”Sverige ser nu ut att vara det EU-land som gör störst avräkningar för flyktingmottagandet. Enligt de regler som finns om vad som får räknas som bistånd så är det visserligen tillåtet att göra avräkningar på det här sättet – men det betyder inte att det är bra eller rätt sätt att använda biståndspengar på. Sverige kan välja att inte ta från biståndet.”
Sverige blir största mottagare av eget bistånd
9,2 miljarder kronor är nästan en femtedel av den totala biståndsbudgeten för 2022. Totalt motsvarar det mer än det sammanlagda biståndet till Sveriges tio största samarbetsländer – vilket innebär att Sverige nu blir den största mottagaren av sitt eget bistånd.
Det är de största avräkningarna sedan flyktingkrisen 2015 – men det finns några avgörande skillnader som särskiljer årets avräkningar.
"Behovet av bistånd är större nu än någonsin tidigare"
”Läget i världen är helt annorlunda nu. Vi har haft en pandemi i två år som har förvärrat situationen för väldigt många människor i världen. Samtidigt fortsätter klimatkrisen eskalera, och många konflikter runtom i världen pågår."
"Kriget i Ukraina kommer antagligen leda till mer hungersnöd och fattigdom. På grund av allt detta är behovet av bistånd större nu än någonsin tidigare”, påpekar Blücher.
Utvecklingsbiståndet drabbas hårt
Efter avräkningarna ser utvecklingsbiståndet ut att drabbas hårt på många områden. Till exempel ska biståndet inom området mänskliga rättigheter och demokrati minska med 43 %, och inom hållbarhet handlar det om hela 47 %. Detta riskerar att få verkliga konsekvenser för miljontals människor som biståndet är tänkt att hjälpa.
"Allt som allt går det här inte ihop med globala överenskommelser om vad som är effektivt bistånd"
”Vi på ForumCiv tycker inte det här borde räknas som bistånd eftersom det inte bidrar till att nå biståndets mål – snarare försvårar det den långsiktighet som är så viktig för att nå resultat i biståndet”, fortsätter Anna Blücher.
”Allt som allt går det här inte ihop med globala överenskommelser om vad som är effektivt bistånd.”