Det är bara några dagar kvar till presidentvalet i Ryssland där Vladimir Putin förväntas gå en förkrossande seger till mötes. I samband med att valet närmar sig, så har regimens nedbrytning av fredliga demonstrationer åter tagit fart.
Föremål för gripandena just nu är den antifascistiska rörelsen. Valet i sig kritiseras som ett välregisserat skådespeleri – men i realiteten finns inga starka motståndare till president Putin.
Valet till det ryska parlamentets underhus, duman, resulterade i en jordskredsseger för Putins maktparti Enade Ryssland. I årets presidentval ställer dock inte Putin upp som kandidat för sitt eget parti, Enade Ryssland, utan ställer istället upp som oberoende kandidat. Maktpartiet har egen majoritet i det ryska parlamentet, men partiet har lågt anseende hos många ryssar och har blivit kallat för ”skurkarnas och tjuvarnas parti” av korruptionsavslöjaren och bloggaren Alexsej Navalnyj, vilket har fått stor spridning över internet.
– Att bli förknippad med partiet skulle riskera att bli ett sänke för Putin, som inför valet har sagt att han nu vill framstå som hela folkets kandidat, säger rysslandskännaren Stig Fredriksson.
Sedan det senaste presidentvalet 2012 har det stiftats nya lagar som inskränker mötes- och yttrandefriheten.
Människorättsorganisationen Open Russias grundare Mikhail Chodorkovsky anser att presidentvalet den 18 mars endast är en fasad och menar att vi kommer att beskåda en show som kommer att kallas ”Presidentval”, men som kommer gå precis som producenten har planerat.
Sedan det senaste presidentvalet 2012 har det stiftats nya lagar som inskränker mötes- och yttrandefriheten. Organisationer som jobbar för demokrati och öppenhet klassas som spioner åt väst om de tar emot ekonomiskt stöd från utlandet och kan därmed inte längre verka fritt. Det kan ge allt från böter upp till 6 års fängelse för involvering i organisationer vars verksamhet klassats som spioneri.
Oliktänkande smutskastas och kallas för landsförrädare i tevekanaler som manipulerar befolkningen och fungerar som megafoner åt regimen. I Ryssland är de nationella TV-stationerna – där befolkningen får sin huvudsakliga information – i allra största utsträckning statskontrollerade. Det har även stiftats två nya lagar som båda attackerar det fria internet och möjligheten till anonym kommunikation, vilket förvärrar den bristande pressfriheten i Ryssland ytterligare. Efter beslut från den federala åklagarmyndigheten så har flera oppositionssidor blockerats, bland annat Alexej Navalnyjs LiveJournal blogg.
Navalnyjs deltagande i presidentvalet stoppades effektivt då han 2014 dömdes för förskingring och tillåts därmed inte ställa upp i presidentvalet.
Den person som potentiellt hade kunnat leda oppositionen mot Putin är just bloggaren och korruptionsavslöjaren Alexej Navalnyj. Han säger sig stå för en ekonomisk liberalism, ökad transparens, ökad decentralisering och en mindre statlig inblandning i ryska medborgares liv. Men Navalnyj har också yttrat sig med främlingsfientliga uttalanden och spelat på ryssarnas fördomar mot människor från Kaukasus och Centralasien. Han har även deltagit i en hårdförd nationalistisk marsch, något han dock delvis tagit avstånd ifrån senare.
Navalnyjs deltagande i presidentvalet stoppades effektivt då han 2014 dömdes för förskingring och tillåts därmed inte ställa upp i presidentvalet. Brottet ska ha begåtts 2009 och ett åtal har hängt över Navalnyj sedan just vintern 2012. Navalnyj anser själv att domen är politiskt motiverad och Europadomstolen har förklarat att rättegången inte gått korrekt till. Stig Fredriksson anser att det är omöjligt att säga hur starkt stödet för Navalny är, eftersom han och hans organisation inte tillåts kampanja eller bedriva politiskt arbete.
– Men han har trots det kunnat bygga upp en organisation med kontor över hela Ryssland, och han har vid flera tillfällen fått ut människor, tusentals, sammanlagt förmodligen hundratusentals, i många ryska städer i protestdemonstrationer mot framför allt korruptionen, säger Stig Fredriksson.
Regeringskritiker har det senaste året hållit fredliga anti-korruptionsprotester som myndigheter runt om i Ryssland har vägrat att godkänna.
– Navalnyj har gjort en fantastisk insats genom att avslöja makthavares korruption. Han och hans medarbetare använder bland annat drönare för att flyga över deras egendomar, fastigheter och lyxbåtar och publicerar sedan filmerna på Youtube, säger Stig Fredriksson.
Regeringskritiker har det senaste året hållit fredliga anti-korruptionsprotester som myndigheter runt om i Ryssland har vägrat att godkänna. Polisen grep hundratals demonstranter under protesterna mot korruptionen den 12 juni 2017 i Moskva och Sankt Petersburg. Demonstranter vittnar om kränkningar av rättigheter, där bland annat polisen i vissa områden har förnekat de gripna demonstranternas tillgång till advokater och böter och fängelsestraff har dömts ut efter bristfälliga domstolsförhandlingar .
Regimen har gått hårt åt offentliga demonstrationer allt sedan den så kallade Winter of Discontent 2011/2012 då man gick ur huse inte bara i Moskva utan på många platser i Ryssland. Människor protesterade bland annat mot att Putin hade sett till att behålla makten sedan 2000, trots att den ryska konstitutionen förbjuder en kandidat att kandidera i två på varandra följande val. 2008 valdes istället vice premiärminister Dmitrij Medvedev till president och Putin blev då istället premiärminister. På så vis lyckades Putin behålla mycket av den verkliga makten och kunde åter ställa upp i valet 2012, där han då vann och blev president för tredje gången.
Maktkorruptionen ledde till att tusentals människor samlades den 6 maj 2012 på Bolotnajatorget i Moskva för att demonstrera mot Putins tredje presidentperiod. Polisen slog till hårt mot protestanterna, grep hundratals tillfälligt men sökte sedan i flera år efter de som kallats för ledare för protesterna. Med falska vittnesmål och bevisning dömdes ett 30-tal så kallade Bolotnaja-demonstranter till långa fängelsestraff för att avskräcka från nya protester. Så sent som i år frigavs den sista av Bolotnajafångarna.
2012 greps och dömdes även tre medlemmar från feministiska performance-kollektivet Pussy Riot till två år i straffläger efter en Putinkritisk bön i Frälsarkatedralen i Moskva. Andra oppositionella har de senaste åren flytt landet för att undvika väntade repressalier i hemlandet. Mordet på den liberale politikern Boris Nemtsov 2015 innebar en mycket allvarlig försvagning av oppositionen då en av de starkaste Putin-kritiska rösterna tystades.
Navalnyjs allierade vill genom bojkotten av valet bevisa att Putin inte har det stöd som han hävdar att han har.
Aleksej Navalnyj har bojkottats av de statskontrollerade medierna, men han har genom sin blogg hunnit skapat sig en stor plattform på internet. Förbudet att ställa upp i valet kan få konsekvenser i form av att många av hans anhängare, som främst är den urbana medelklassen och unga vuxna, stannar hemma och låter bli att rösta. Navalnyj har uppmanat ryssarna att bojkotta presidentvalet den 18 mars och har utlyst protester i hela Ryssland. Navalnyj har själv deltagit i flera protester, men också gripits av polis anklagad för otillåten demonstration. Efter gripandet skrev Navalnyj på sin Twitter: ”Jag har gripits. Det här betyder ingenting. Kom till Tverskaja. Ni demonstrerar inte för mig, utan för er egen del och för er framtid”.
Läs mer om valet, oppositionen och Navalnyjs allierade.
Hanna Söderlund, Ordfront.
