George Thaljieh, 27 år, affärsinnehavare i Betlehem, Palestina.

– Jag som har affär möter många olika människor från världen över, och jag hör om deras liv och livssätt. Eftersom jag inte kan resa med enkelhet så känns det som om världen kommer till mig. Det var det bästa med 2015, att möta alla fantastiska människor!

– Under 2016 önskar jag mig frihet och fred, det är allt.

Martin Nihlgård, 45 år, Sverigechef för IM.

– Det stora engagemang som plötsligt poppade upp i Sverige under september månad. Alla fantastiska volontärer jag mött. Den hoppfullhet som fanns där Sverige och Tyskland gick före och visade vägen i ett i övrigt stängt Europa. ”

– Hoppas på att vi inom IM kan ta tillvara det engagemang som vi sett och att engagemanget för våra medmänniskor ska fortleva. Hoppas på nya spännande möten, kreativa idéer kring integration och möten.”

Monica Deger, 34 år, Insamlingschef för IM.

– 2015 har varit ett extraordinärt år på flera sätt. Antal människor på flykt i världen räknas till över 60 miljoner. Människor flyr från krig, tortyr och sorg. Samtidigt har jag aldrig sett ett så starkt engagemang i Sverige att hjälpa och välkomna våra medmänniskor. Människor upplever trygghet, omtanke och glädje. Glädje och sorg följer varandra tätt. Efter detta omtumlande år hoppas jag ta med mig en av krafterna, glädjen, till nästa år.

– Jag hoppas att engagemanget hos människor i Sverige och viljan att hjälpa till mer än någonsin fortsätter även 2016. Fler ska förstå hur vi kan göra ännu mer för våra medmänniskor. Fler ska se fördelarna i att vara långsiktig. Fler ska förstå att det är det som IM är riktigt bra på.

Uma, 31, skräddare i Faridabad, Haryana, Indien.

– Jag är glad att jag lyckades bygga ett nytt hus till min familj. Vi är åtta: svärmor; make; svåger och fyra barn. Det och att min syster gifte sig!

– 2016 vill jag förbättra mitt arbete. Om jag får mer jobb kan jag tjäna mer pengar, så att ajg inte behöver vara beroende av andra, så som jag har varit det här året. Det och att jag ska kunna bygga upp mer kontakter genom MESH (en fair trade-producent som samarbetar med IM).

Hasmulla Miya, 30 år, silkesfärgare i Raxaul, Bihar, Indien.

– Att jag fick vara med i en Fair Trade-workshop. För första gången på 13 eller 15 år är det min första möjlighet att lära mig mer om Fair Trade.

– Jag hoppas att våra nya silkesscarfs blir framgångsrika så att vi får fler beställningar i framtiden och att vi får tillräckligt med jobb för att kunna försörja våra familjer.

Soriano de Reyes, 38 år, butiksbiträde på tvättomaten Marvel i El Salvador.

– Det viktigaste för mig har varit att mina barn klarade skolåret!

– Jag hoppas att vi fortsätter jobba och att vi får vara friska, både i min familj och på mitt arbete. Annars måste ju jag jobba dubbelt!

Salvador Ignacio Casares Goméz, 42 år, hemförsäljare av vattendunkar av storföretaget Cristal, El Salvador.

– Det bästa som har hänt mig under det gångna året är att, trots alla dåliga saker som skett, har jag gudskelov kvar mitt jobb!

– Jag gillar inte att drömma eller förvänta mig att saker ska hända, för jag vet ju aldrig vad som kommer ske. Men okej då, att jag fortsätter vara frisk och stark!

Parashakthi, 38 år, jordbrukare och hemmafru från byn Renganathapuram i Tamil Nadu, Indien

– Jag hade möjlighet att stärka min jordbruksverksamhet. Jag tog ett lån på 30 000 rupie (cirka 4000 kronor) från min självhjälpsgrupp. Pengarna använde jag till att installera ett droppbevattningssystem på en bit av vår mark där vi odlar sockerrör.

– Min familj väntar spänt på första skörden 2016. Den extra inkomsten kommer att hjälpa min familj att möta våra utgifter för både jordbruket och hemmet, och att se till att mina barn kan fortsätta ha tillgång till en god utbildning.

Gertrude Juta, 37 år, affärskvinna, Malawi.

– En del av min verksamhet är att sälja majs och under 2015 har jag ökat mitt företagskapital från 20 000 kwacha till 50 000 kwacha (10 000 kwacha motsvarar cirka 150 kronor). Jag flyttade min verksamhet från mitt hem till marknaden i Lunzu. Där finns fler kunder och priserna är högre. Jag kan därför öka min inkomst. Jag har också haft möjlighet att köpa två getter, så nu har jag totalt fyra. Dessutom har jag kunnat dra el i mitt hus.

– Under 2016 hoppas jag kunna expandera min affärsverksamhet och öppna en affär där jag kan sälja mina produkter: majs, bönor och nötter. Förhoppningsvis kan jag ta ett lån på 100 000 kwacha från ASAP (en av IMs partnerorganisationer i Malawi) eller från min sparlånegrupp till startkapital.

Tenzin Jsering, 17 år, elev på Srongtsen Bhrikuti Boarding High School i Nepal.

– Det viktigaste som hände mig under 2015 var relationer med andra människor som utvecklades efter jordbävningen i våras. Efter jordbävningen har jag spenderat mer tid med min familj. De är min första prioritering. Efter jordbävningen engagerade jag mig också mer i samhället. Jag och andra ungdomar samlade in pengar och köpte tvål, tandborstar och mat till folk i behov. Speciellt gav vi saker till mammor med små bebisar. Vi informerade även om vikten av sanitet vilket var svårt när alla bodde i tält utan tillgång till vatten.

– Min förhoppning inför 2016 är en bättre framtid och att det inte kommer en till jordbävning. Jag hoppas att alla kommer att vara mer förberedda ifall det kommer en ny jordbävning.

Yangchen Uhamo, 16 år, elev på Srongtsen Bhrikuti Boarding High School.

– Efter jordbävningen i Nepal gick vår skola sönder. Det viktigaste som hände är att den renoveras. Nu har vi lektioner i tillfälliga klassrum av bambu. Men det är inte möjligt att fortsätta med det. Vi är fortfarande lite rädda för att flytta tillbaka in i den stora skolbyggnaden som rasade men det var bättre i det huset och vi kommer att vänja oss.

– Min enda förhoppning är att det inte kommer en till jordbävning. Det var läskigt både psykiskt och fysiskt. Nepal är redan fattigt och med ständiga elavbrott, en instabil politisk situation och brist på bensin och gas vill vi inte att det ska komma en till