Körsbärsträden blommar i Kungsträdgården, skridskoisarna vägrar att lägga sig i större delen av landet och koltrasten sjunger i skymningen. Vi har alla sett tecken på att vädret inte är som det brukar vara. Vad är det som händer? Beror det på klimatförändringarna?
Man kan tycka sig se många tecken världen över på att vädret håller på att förändras. Men hur hänger det egentligen ihop?
Jo, den globala uppvärmningen håller verkligen på att förändra våra vädermönster. Det beror på att området nära polerna värms upp snabbare än resten av planeten. Det påverkar jordens jetströmmar som i sin tur påverkar vädermönstren. I Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Vi har redan cirka två graders uppvärmning, medan den globala uppvärmningen ligger på kring en grad.
När jetströmmarnas banor förändras är det mer sannolikt att en vädertyp blir liggande kvar länge. Samtidigt har sannolikheten för extremt väder ökat.
De här förändringarna behöver alltså inte göra att det generellt blir varmare överallt. Milt väder kan ligga kvar trots att det egentligen borde vara vinterväder. Kylan kan plötsligt slå till och bli liggande kvar länge. En sommar kan bli ovanligt het och torr med risk för bränder, eller blöt och kall.
Hur klarar sig naturen när klimatet förändras?
Det oförutsägbara vädret påverkar förstås både djur och växter. Vintern är en tuff period för många, med kyla och brist på vatten och mat. Men genom att den är förutsägbar och återkommer varje år har djur och växter kunnat anpassa sig. De har olika strategier: en del flyttar söderut, andra går i vinterdvala, övervintrar som ägg eller puppa, fäller löv eller lagrar energi på olika sätt.
När vädret inte längre är lika förutsägbart får de det extra tufft. Blommor som blommat extra tidigt löper stor risk att frysa senare, och att inte kunna sätta frukt. Fåglar som stannat kvar när vintern inleds milt kan få det svårt om kylan plötsligt slår till. Eller, om vintern fortsätter vara mild ända fram till våren, kan de få ett försprång jämfört med de fåglar som återvänder på våren efter en lång flytt.
Om jetströmmar och temperatur
Jetströmmar är mycket kraftiga vindar på hög höjd, ca 8-10 kilometer upp i atmosfären. Vi känner inte av dem direkt, men de påverkar våra vädermönster. De drivs av temperaturskillnaden mellan polerna och ekvatorn, och även av jordens rotation.
När polerna värms upp snabbare än områden längs ekvatorn påverkar det temperaturskillnaderna mellan polerna och ekvatorn, och det påverkar även hur jetströmmarna beter sig. Jetströmmarna meandrar, böljar och rör sig annorlunda jämfört med förr, vilket kan påverka vädermönster så att samma väder ligger kvar under längre tid.
Temperaturen började mätas systematiskt på jorden 1880. Om man ser på perioden 1880 – 2017 har 17 av de 18 varmaste åren inträffat efter 2001.
Så här kan du engagera dig för klimatet
Här kan du läsa mer om konsekvenserna av global uppvärmning
