I Sverige är yttrandefriheten skyddad av grundlagen genom Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar säkerställer att individer kan uttrycka sig fritt i olika medier, såsom i tidningar, radio, tv och sociala medier.
Yttrandefriheten i Sverige gäller för alla individer, oavsett medborgarskap. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter inom landets gränser.
Gränsen för yttrandefriheten går där uttryck riskerar att skada andra individer eller grupper, och samhället i stort. Lagar mot exempelvis hets mot folkgrupp, förtal och olaga hot finns för att skydda andra grundläggande rättigheter – som människors trygghet, värdighet och skydd mot diskriminering.
Detta är viktigt att komma ihåg när någon försöker använda yttrandefriheten som argument för att få hota eller trakassera en viss grupp. Civil Rights Defenders har gjort en guide som tydligt beskriver skillnaden mellan yttrandefrihet och hatspråk.
Yttrandefriheten möjliggör en öppen och fri debatt, där olika åsikter kan framföras och granskas. Detta är avgörande för att medborgare ska kunna fatta informerade beslut och för att makthavare ska kunna hållas ansvariga.
När journalister tystas, när människor slutar våga säga vad de tycker – då försvinner även möjligheten att kräva ansvar, påverka och förändra samhället.
I vissa länder begränsas yttrandefriheten kraftigt och människor straffas för att de uttryckt sina åsikter. Detta kan inkludera censur av medier, fängslande av journalister och begränsningar av internetanvändning. Amnesty International är en av flera organisationer som dagligen rapporterar om när länder inskränker på yttrandefriheten.
Pressfriheten är en praktisk förlängning av yttrandefriheten – utan fria medier, ingen fungerande demokrati. 2025 års pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser (RSF) visar en dramatisk global nedgång. Endast sju länder i världen – färre än en procent av jordens befolkning – lever i länder med god pressfrihet.
”Att bedriva journalistik kostar pengar, men en stor del av pengarna har försvunnit till techjättarna. Det drabbar journalistiken och medborgarnas rätt till information,” berättar Erik Larsson, ordförande för Reportrar Utan Gränser Sverige
För första gången sedan mätningarna började har världens genomsnittspoäng sjunkit under 55 av 100. I över 85 % av världens länder kämpar medier för sin överlevnad. Redaktioner läggs ner, går i exil eller hamnar under kontroll av politiska eller ekonomiska intressen. Den ekonomiska osäkerheten har blivit det största hotet mot fri journalistik.
Sverige ligger fortfarande högt i pressfrihetsindex. Samtidigt har både Estland och Nederländerna gått om i årets ranking. Flera utmaningar påverkar svenska medier. De möter stora besparingar, hat riktat mot journalister och angrepp från politiker.
I Ryssland finns nästan ingen fri press kvar. Staten kontrollerar alla stora medier eller låter Kremlvänliga oligarker äga dem. I USA har situationen för journalister blivit betydligt sämre efter att Donald Trump valdes till president igen.
Amnesty International arbetar globalt för att försvara rätten att uttrycka sig fritt. Organisationen kräver att alla som fängslats enbart för att ha använt sin yttrandefrihet, mötesfrihet eller föreningsfrihet ska friges omedelbart. Genom att skriva under namninsamlingar, sprida information eller engagera dig i en kampanj kan du bidra till att försvara yttrandefriheten – globalt och lokalt.
Fri press kan inte existera utan ekonomiskt oberoende. När nyhetsmedier är pressade ekonomiskt, ökar risken att journalistiken styrs av klickjakt snarare än granskning. Underfinansierade redaktioner blir mer sårbara för politiska och kommersiella påtryckningar. Genom att prenumerera på kvalitetsjournalistik, donera till fria medier eller stötta ideella nyhetskanaler bidrar du direkt till att stärka pressfriheten.
Källkritik är en grundläggande färdighet i ett samhälle där desinformation sprids snabbt och gränsen mellan fakta och åsikt ofta suddas ut. I en digital samtid där AI-genererat innehåll snabbt blir norm, behöver vi alla rusta oss med verktyg för att förstå, analysera och ifrågasätta den information vi möter. Att vara källkritisk handlar inte om att misstro allt, utan om att ställa rätt frågor: Vem säger detta? Varför? Vad är källan? Genom att öva källtillit kan vi navigera mer säkert i informationsflödet.
Hot och trakasserier på nätet är inte bara ett personligt problem – det är ett hot mot det öppna samtalet och demokratin. När journalister, aktivister eller privatpersoner tystas genom hot och hat, påverkas yttrandefriheten i praktiken. Näthatshjälpen erbjuder vägledning för den som utsatts, men också för anhöriga, skolor och organisationer. Här hittar du information om olika typer av näthat, verktyg för att hantera det och möjlighet att göra en polisanmälan direkt.
