Så tänker du källkritiskt

Felaktig information sprids ofta omedvetet, men kan i sitt ursprung ha skadliga avsikter (så kallad desinformation). Enligt MSB:s Krisinformation.se är syftet med detta ofta att förbättra sin egen position och få andra att se sämre ut, skapa klyftor och misstänksamhet i samhället eller att förstärka konfliktytor i debatten.

Vad är källkritik?

Källkritik handlar om att granska information med ett vaket öga: Vem säger detta? Varför? Finns det belägg för påståendet? Det handlar inte om att vara misstänksam mot allt och alla, utan om att vara nyfiken, frågande och medveten.

Källtillit – att kunna lita på rätt källor

På senare tid har också begreppet källtillit blivit aktuellt. Det handlar om att utveckla förmågan att känna igen och våga lita på trovärdiga källor. Det räcker inte med en bra magkänsla – vi behöver förstå vilka aktörer som granskar fakta, vilka som driver opinion och vilka som bara vill skapa klick.

Fyra frågor att ställa om en källa:

Vem ligger bakom?

Kolla upp avsändaren. Är det en etablerad nyhetskanal, en organisation, eller ett anonymt konto? Viralgranskaren tipsar om att googla ”om oss”-sidor och kontrollera domännamn.

Vad är syftet med informationen?

Vill avsändaren informera, påverka eller sälja något? Fakta och åsikter blandas ofta – särskilt i sociala medier.

Finns det belägg?

Presenteras källor, statistik eller andra faktagrunder? Går det att hitta samma uppgifter på fler, oberoende sajter?

Är innehållet aktuellt och relevant?

Information som ser ut som en stor nyhet kan i själva verket vara flera år gammal. Internetstiftelsen påminner om att dubbelkolla datum och sammanhang

Kommer du ihåg bilden på påven i dunjacka?

Under de senaste åren har vi sett AI-genererade bilder som lurat tusentals – som påven i en stor vit dunjacka, skapad i bildverktyget Midjourney. Även djupt fejkade videoklipp (deepfakes) har fått stor spridning. Faktagranskning från exempelvis Snopes visar hur snabbt sådant material kan misstolkas.

Känsligt läge under valår och kriser

I valrörelser kan syftet med spridningen av desinformation vara att förvränga bilden av politiska motståndare eller rentav att undergräva demokratin i stort.

Under en kris som ett pågående krig kan exempelvis spridning av propaganda vara ett starkt vapen för att bryta ner motståndarens psykologiska försvar, eller för att påverka omvärldens uppfattning av vad som pågår.

Därför är läget lite extra känsligt under valår och kriser.

Så övar du upp källkänslan

• Använd faktagranskare: Sidor som Källkritikbyrån, Mediemyndigheten och EUvsDisinfo erbjuder verktyg för att kontrollera tvivelaktig information.

• Sök bakåt: Om något känns för extremt för att vara sant – gör en omvänd bildsökning eller kolla upp nyheten i flera medier.

• Jämför flera källor: Hur rapporterar olika nyhetsredaktioner om samma händelse? Det ger nya perspektiv – och hjälper dig att se nyanserna.