Vad är bistånd?

30 oktober 2025

Bistånd handlar om stöd som ges till människor eller samhällen för att minska fattigdom, stärka rättigheter och skapa hållbar utveckling. Men det är lite komplext. Vi förklarar vad bistånd är och varför det är viktigt.

Vad är syftet med bistånd?

Bistånd har två särskilda fokusområden som har olika syften:

Rädda liv. Människor i krissituationer kan få humanitärt bistånd. Humanitärt bistånd är insatser som syftar till att hjälpa människor i akuta katastrofer såsom krig och naturkatastrofer.
Skapa en hållbar värld. Det innebär att stärka och skydda demokrati, klimat, jämställdhet, ekonomi och fred. Det är en process som är långsiktig och inkluderar olika projekt och strategier. Det görs genom att insatser från bistånd går till utvecklingssamarbeten.

Varför ger Sverige bistånd?

Behoven i världen är större än någonsin, därför är bra bistånd viktigare än någonsin. Bistånd ges för att:

Vi lever i en global värld och Sverige ska ta sitt gemensamma ansvar att hjälpa människor som lever i fattigdom, i krig och naturkatastrofer. Det handlar om solidaritet.
Sverige är anslutna till internationella avtal som säger att vi ska arbeta för att skydda och stärka mänskliga rättigheter och arbeta för att nå de globala målen.

Sverige har ett ansvar att uppfylla de globala målen för hållbar utveckling. Bistånd spelar en viktig roll i det arbetet.

Hur styrs biståndet?

I Sverige är det den statliga myndigheten Sida som hanterar största delen av biståndsbudgeten. Även andra myndigheter, som Utrikesdepartementet, Polismyndigheten och Migrationsverket, ansvarar för bistånd där deras särskilda kunskap gör störst nytta.

Regering och riksdag bestämmer hur mycket av skattepengarna som ska gå till bistånd och vad som ska prioriteras, därför kan vi som medborgare påverka genom hur vi röstar.

Hur används bistånd?

Bistånd används främst genom olika utvecklingsprojekt. Sida och deras samarbetspartners bestämmer hur projekten ska genomföras, hur mycket pengar som används och vilka mål som ska nås. En del av biståndet går till stora internationella organisationer som FN och EU, som fördelar resurser mellan länder i behov av stöd. Dessa kallas multilaterala organisationer.

Sida samarbetar också med civilsamhället, myndigheter, företag och forskare. Organisationer i civilsamhället är särskilt viktiga eftersom de ofta känner lokala behov bäst och arbetar nära människor på plats. Enligt Sidas årliga opinionsundersökningar har svenska folket störst förtroende för civilsamhället som utförare av biståndet.

Dessutom fördelas resurser och projekt till lokala aktörer. Organisationer och civila aktörer, exempelvis kvinnogrupper och miljörörelser, har ofta den bästa insynen i lokala problem och lösningar. För att bistånd ska användas på mottagarnas villkor är detta samarbete avgörande för att arbetet ska bli meningsfullt, relevant och göra verklig nytta.

Joy Kistou gick en yrkesutbildning genom biståndsprojektet Inclusive Growth-projekt, drivet av International Labour Organisation och ForumCiv. Joy är idag elingenjör. Foto: ForumCiv.

Exempel på biståndets resultat

Vi-skogens Kenya Agricultural Carbon Project. Projektet hjälper totalt över 30 000 småskaliga jordbrukare att öka sina skördar och inkomster genom hållbara odlingsmetoder som samtidigt minskar klimatutsläpp.
RFSU kämpar i FN och tillsammans med organisationer och regeringar världen över för att fler ska få rätt till säkra och medicinska aborter.
Action Aid har genom informationsspridning i Bangladesh gett 16 738 flickor ökad kunskap om sina rättigheter och betydelsen av skolgång.
WaterAid har genom projekt gett 28,9 miljoner människor tillgång till rent vatten.

Vad är kritiken mot bistånd?

Korruption. Risken är att korrupta aktörer i länder som tar emot bistånd tar pengarna i egen ficka. Korruption är tyvärr ett utbrett samhällsproblem som inte enbart är en risk när just bistånd delas ut. När bistånd hamnar i fel händer beror det inte på att biståndet i sig är ineffektivt, utan på att korruptionen redan finns i samhället. Civilsamhället spelar en viktig roll i att motverka detta genom att granska makthavare, upptäcka korruption och kräva ansvar.
Ekonomiskt beroende. Vissa menar att bistånd kan skapa beroende istället för att stärka länders egen utveckling. Ett hållbart bistånd ska i stället öka människors egenmakt genom lokala organisationer som känner samhällets behov. Det handlar om att ge människor verktyg att kräva sina rättigheter och hålla makthavare ansvariga, så att biståndet styrs av lokala behov och inte av givarländernas intressen.