Sedan i måndags har UNF varit på plats under FN:s narkotikakommissions sista förberedande möte inför Generalförsamlingen i New Yorks stora diskussion om världens drogpolicy.
Om några veckor samlas alla världens länder i FN:s generalförsamling i New York för att skriva en ny rekommendation om hur världens länder ska tackla det globala drogproblemet.
Idag finns det 3 konventioner som tillsammans bildar världens strategi, en om förbud att producera och sälja droger (reglerar droger med cannabis, coca och opioikd-liknande effekter), en som reglerar psykoaktiva droger och säger att dessa endast får användas inom sjukvården och forskning (reglerar bland annat droger som amfetamin & buprenorfin) och en konvention om smuggling, försäljning och innehav.
Som ni säkert vet så finns det starka krafter, med mycket pengar, som vill se att FN:s drogkonventioner tillåter legalisering av cannabis och därefter annan narkotika. De jobbar hårt på att påverka FN:s olika organ och medlemsstaters delegationer. Dom är högljudda och påstår ofta att det är unga som vill se en legalisering.
Därför är det superviktigt att UNF och andra ungdomsorganisationer som vill se att världen fortsatt har ett förbud mot narkotika och en tydlig preventiv politik där sociala skyddsfaktorer prioriteras är på plats och visar att världens unga inte är enade i frågan om legalisering.
På plats har UNF haft kontakt med den Svenska delegationen och andra ungdomsorganisationer i syfte att få dem att tydligt ställa sig positiva till prevention.
Formen för det förberedande mötet i FN:s narkotikakommission är att alla länder håller tal som presenterar deras åsikt, sen pratar internationella institutioner, sen pratar civilsamhället om sina åsikter. Efter det sätter sig de länder som ingår i kommissionen och förhandlar om texten i den föreslagna rekommendationen som världens länder ska enas om i Generalförsamlingen om några veckor.
I FN är processen väldigt hövlig, alla som ska tala har fått 5 minuter på sig, men om någon går över tiden så kommer ingen ändå att avbryta personen. Det gör att majoriteten av talarna drar över och allt som man vill hinna med hinns inte alltid med.
Från UNF:s sida hade vi förberett ett uttalande som skulle läsas upp av oss inför medlemsländerna, men eftersom civilsamhällets organisationer talar sist så blev det tydligt att vi inte kommer hinna med alla som ville tala och då valdes 6 organisationer ut och UNF var inte en av dom. Men även de uttalande som inte läses upp i plenumsalen kommer med i den skriftliga rapporteringen och protokollet från mötet, så vårt uttalande kommer att finnas med i den fortsatta processen.
Vårt uttalande lyfter främst att mer fokus behöver läggas på sociala skyddsfaktorer för unga, så som kvalitativa fritidsaktiviteter, möjligheter att påverka sin omgivning och deltagande i lösningar på drogproblemet.
