IPSOS MORI har på uppdrag av Amnesty genomfört en undersökning som har tittat på kvinnors erfarenhet av trakasserier och kränkningar på nätet. Kvinnor i åldern 18-55 år har tillfrågats i åtta länder; Sverige, Danmark, Italien, Nya Zeeland, Polen, Spanien, Storbritannien och USA.

I varje land har 500 kvinnor svarat på undersökningen, som utan att vara statistiskt säkerställd ger en god bild av hur allvarlig situationen är.

Nästan en fjärdedel av alla kvinnorna i undersökningen (23 %) uppgav att de hade erfarenhet av att minst en gång ha utsatts för trakasserier eller kränkningar på nätet, från 16 % procent av kvinnorna i Italien till 33 % i USA. För Sverige låg siffran på 29 %.

41 % av alla kvinnor som utsatts för trakasserier eller kränkningar på nätet uppgav att de vid minst ett tillfälle fruktat för sin fysiska säkerhet på grund av det de utsatts för.

- Vi vet redan att kvinnohat och trakasserier frodas på sociala medier, men det undersökningen visar är hur oerhört allvarliga konsekvenserna blir för de kvinnor som utsätts. I Sverige uppgav 39 procent av de kvinnor som blivit utsatta att de fruktat för sin säkerhet grund av det näthat de drabbats av. Det måste ansvariga sociala medier-företag, men också regeringen, ta på allvar och göra något åt, säger Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter på Amnesty Internationals svenska sektion.

- Det som utmärker näthat är hur snabbt det kan eskalera - en trakasserande tweet kan bli till en flod av hat på bara några minuter. Sociala medier-företag måste börja ta de här problemen på allvar. De måste se till att kvinnor som använder deras plattformar är helt fria att kunna göra det utan att behöva vara rädda, säger Azmina Dhrodia, researcher vid Amnesty Internationals avdelning Teknik och mänskliga rättigheter.

Mer information om den svenska undersökningen.

Stress, oro och panikattacker

I enkätundersökningen ingick kvinnor som beskrev sig själva som måttliga eller aktiva användare av internet, och de fick svara på sina erfarenheter av trakasserier och kränkningar på nätet.

Av alla kvinnor som utsatts för trakasserier eller kränkningar på nätet svarade knappt hälften (46 %) att dessa varit sexistiska eller kvinnofientliga. Mellan en femtedel och en fjärdedelsa att trakasserierna och kränkningarna innehöll hot om fysiska eller sexuella övergrepp. För Sverige var motsvarande siffror 48 % och 27 %.

Strax över en fjärdedel (26 %) av alla de kvinnor som utsatts sa att personliga detaljer eller uppgifter som gjorde att det gick att identifiera dem hade delats på nätet - ett fenomen som kallas för som “doxxing” eller “doxing”. För Sverige var den siffran 7 %.

Över hälften (59 %) av de som utsatts sa att trakasserierna och kränkningarna kom från främmande personer. I Sverige var motsvarande siffra 65 %.

Rapporten visar att den psykologiska effekten av att utsättas för näthat kan vara förödande.

• 61 % av alla de som utsatts för trakasserier eller kränkningar uppgav att de hade fått lägre självkänsla eller förlorat självförtroende. (Siffran är densamma för Sverige.)
• Över hälften (55 %) av de som utsatts hade efteråt upplevt stress, oro eller panikattacker (58 % i Sverige).
• 63 % uppgav att de hade fått sömnsvårigheter (67 % i Sverige).
• Över hälften (56 %) uppgav att de hade fått koncentrationssvårigheter under långa perioder (46 % i Sverige).

Tystade röster

- Plattformar inom sociala medier är ett oerhört viktigt ställe där individer kan utöva sin yttrandefrihet och göra sina röster hörda. Det gäller inte minst kvinnor och marginaliserade grupper. Nätkränkningar och nättrakasserier är därför ett direkt hot mot den yttrandefriheten, säger Katarina Bergehed.

Över tre fjärdedelar (76 %) av de kvinnor som uppgett att de utsatts för trakasserier eller kränkningar på sociala medier har ändrat sitt sätt att använda de här plattformarna - till exempel genom att undvika att skriva om vissa ämnen. 32 % uppgav att de hade slutat posta innehåll som visade på deras åsikter i vissa frågor.I Sverige var den andelen 23%.

Runt en fjärdedel av kvinnorna som utsatts sa att det hade fått dem att oroa sig för sin familjs säkerhet. I Sverige var det 18 % av de utsatta kvinnor som svarade så.

Sociala medier-företag gör inte tillräckligt

Trakasserier och kränkningar på nätet kräver att regeringar och/eller företag agerar, beroende på typ av övergrepp och graden av allvar.

I alla länder var det signifikant fler kvinnor som sa att den förda regeringspolitiken för att bemöta övergreppen var “otillräcklig” jämfört med “tillräcklig”, med fem gånger så många fler kvinnor i Sverige som sa att regeringen inte gjorde nog (57 %). Över en tredjedel av kvinnorna i Storbritannien (33 %), USA och Nya Zeeland (32 %) uppgav att polisens svar på nätkränkningar inte var tillräckligt.

Undersökningen pekar också på att kvinnor upplever att sociala medier-företag behöver göra mer. Bara 18 % av de tillfrågade kvinnorna sa att det företagen gjorde var “tämligen tillräckligt”, “tillräckligt” eller “fullt tillräckligt”.

Sociala medie-plattformar säger explicit att de inte tolererar trakasserier eller kränkningar som riktar sig mot personer på grund av deras kön eller identitet, och de måste nu driva igenom de standarder de själva satt. De måste också göra det möjligt för användarna att nyttja sådant som individuella säkerhetsinställningar för att till exempel kunna blockera någon eller för att kunna filtrera innehåll.

Sociala medier-företag måste också säkerställa att moderatorerna på plattformarna är utbildade i att identifiera trakasserier och kränkningar som har med identitet och könstillhörighet att göra.

Amnesty uppmanar också regeringar att säkerställa att adekvata lagar, riktlinjer och utbildningar finns på plats för att förhindra och stoppa trakasserier och kränkningar av kvinnor på nätet. Men det är samtidigt viktigt att det inte sker några otillbörliga restriktioner eller straff när det gäller det legitima användandet av yttrandefriheten. Att bekämpa trakasserier och kränkningar på nätet får inte användas som en ursäkt för att minska yttrandefriheten. Men yttrandefriheten kan heller aldrig användas för att förespråka hat och våld.