- 11 människorättsförsvarare inför rätta för fabricerade terroranklagelser - bland dem svenske Ali Gharavi samt både chefen och ordföranden för Amnesty Turkiet.

- Rättsteknisk analys visar att Amnesty Turkiets ordförande inte laddat ner appen ByLock som han har anklagats för.

- Amnesty Sveriges generalsekreterare Anna Lindenfors och andra talespersoner från Amnesty International på plats i rätten den 25-26 oktober.

- De grundlösa terroranklagelserna mot 11 människorättsförsvarare, däribland svenska IT-konsulten Ali Gharavi och Amnesty Turkiets ordförande och chef, håller inte för minsta granskning. Alla elva åtalas enbart för sitt arbete för mänskliga rättigheter. Det enda rimliga i dag är att samtliga friges och att åtalen mot dem läggs ner. Att försvara mänskliga rättigheter är inte ett brott, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare på Amnesty Sverige, på plats i Istanbul där den ena rättegången idag inleds.

Amnesty Sverige kommer klockan 10 på förmiddagen att överlämna ett brev till den turkiska ambassaden med ett krav på att samtliga friges. Även i andra Amnestysektioner i Europa kommer det att hållas manifestationer.

Grundlösa åtal

Åtalen, som kan leda till fängelsestraff på upp till 15 år, prövas i två separata rättegångar och är i båda fallen helt grundlösa. I rättegången idag åtalas alla de 11, i rättegången den 26 oktober åtalas enbart Taner Kilic.

- Det stod klart från allra första början när de greps att det rör sig om politiskt motiverade anklagelser - med syfte att tysta kritiska röster i Turkiet. De turkiska myndigheterna har försökt men inte lyckats sy ihop ett åtal helt utan substans mot Idil, Taner, Ali och de andra åtta människorättsförsvararna. Det har tagit åklagaren mer än tre månader att ta fram absolut noll och intet. Det borde inte ta domaren mer än en halvtimme att avfärda anklagelserna mot dem, säger John Dalhuisen, Amnesty Internationals Europachef.

Tio människorättsförsvarare, däribland den svenske IT-konsulten Ali Gharavi och Amnesty Turkiets chef Idil Eser, greps den 5 juli i år, en månad efter gripandet av Amnesty Turkiets ordförande, Taner Kılıç. De anklagas alla för “medlemskap i en terrororganisation”.

Åtalen mot de 11 människorättsförsvararna består av absurda påståenden om att vanliga människorättsaktiviteter är att likställa med att hjälpa terrororganisationer. Aktiviteterna som omfattas handlar bland annat vädjanden om att stoppa försäljning av tårgas, ansökan om ekonomiska bidrag samt att driva en kampanj för att hungerstrejkande lärare ska släppas fria.

Enligt åtalet kan İdil Eser kopplas till tre terrororganisationer som inte bara är helt oberoende av varandra, utan dessutom strider för helt motsatta frågor. Vissa av anklagelserna som riktas mot henne rör två dokument som skapades av Amnesty innan hon ens arbetade för organisationen.

Amnesty har i detalj analyserat åtalet och har gått igenom var och en av de anklagelser som riktas mot de 11 MR-försvararna. Föga förvånande kan åklagaren inte presentera några bevis till stöd för att workshopen på Büyükada, där de greps, skulle ha varit “ett hemligt möte i syfte att organisera ett uppror” eller att någon av de anklagade på något sätt skulle ha varit inblandade i olagligheter.

Taner Kılıç ska även höras i rätten i Izmir den 26 oktober. Då för det separata åtalet “medlemskap i terrororganisationen Fethullah Gülen”. Det centrala i åtalet är att han ska ha laddat ner och använt meddelandeappen ByLock - en meddelandeapp som Gülen-rörelsen påstås ha använt för att kommunicera. Men två oberoende rättstekniska analyser, beställda av Amnesty, som genomförts på Taners telefon visar att det inte finns några spår av att ByLock någonsin har funnits på den.

Internationellt tryck

Rättegångarna tar nu sin början samtidigt som det internationella trycket på Turkiet att släppa människorättsförsvararna ökar. Manifestationer runt om i världen i förra veckan uppmärksammade Idil Esers födelsedag samt att de tio som greps i Istanbul nu suttit frihetsberövade i 100 dagar. Förra veckan gick såväl Europarådets generalsekreterare Thorbjörn Jagland som Europaparlamentets talman Antonio Tajani och ordföranden för Underutskottet för mänskliga rättigheter Pier Antonio Panzeri ut och krävde att människorättsförsvararna skulle friges.

De är bara några i mängden av regeringar, organisationer och politiker som har krävt att de släpps fria. Andra är Europakommissionen, USA:s utrikesdepartement, FN-tjänstemän, Angela Merkel och den tyska regeringen, Storbritanniens utrikesminister samt Österrikes, Irlands och Belgiens regeringar.

- De här två rättegångarna blir ett verkligt eldprov för det turkiska rättssystemet. De kommer att visa om det nu har blivit brottsligt att stå upp för mänskliga rättigheter i Turkiet. Världens ögon är riktade mot rättssalarna i Istanbul och Izmir, och det är hög tid att våra kollegor släpps fria, helt utan förbehåll , säger John Dalhuisen.

Bakgrund

De 11 anklagade ska inför rätta för första gången den 25 oktober i Istanbul, vid den 35:e Heavy Penal Court. Taner Kiliç ska även inför rätta för andra anklagelser i Izmir den 26 oktober, 10:00, vid den 16:e Heavy Penal Court.

Amnesty International kommer att ha personal på plats, bland annat Amnesty Sveriges generalsekreterare Anna Lindenfors, för att observera rättegångarna. De kommer att finnas tillgängliga för intervjuer.

Den 5 juli deltog tio personer, däribland den svenska IT-konsulten Ali Gharavi, i en workshop om digital säkerhet och psykosocial hälsa. Polisen gjorde då en razzia av byggnaden och grep samtliga deltagare i workshopen. De hölls frihetsberövade i Istanbulpolisens högkvarter fram till den 18 juli, då åklagaren begärde att de skulle placeras i fängelse i väntan på rättegång. Den 4 oktober kom åtalen mot de 10 människorättsförsvararna samt Taner Kilic. När det gäller Taner hävdas det att han var medveten om förberedelserna kring workshopen och att han var i kontakt med Idil och en annan av de åtalade.

De fängslade människorättsförsvararna är Ali Gharavi (svensk IT-konsult) İdil Eser (Amnesty International), Taner Kiliç (Amnesty International),Günal Kurşun (Human Rights Agenda Association), Özlem Dalkıran (Citizens’ Assembly), Veli Acu (Human Rights Agenda Association), Peter Steudtner (tysk medborgare, utbildare i icke-våld och psykosocial hälsa), İlknur Üstün (Women's Coalition) och Nalan Erkem (Citizens Assembly). Ytterligare två MR-försvarare greps den 5 juli men är fria mot borgen, även om misstankarna mot dem kvarstår: Şeyhmus Özbekli (Rights Initiative) och Nejat Taştan (Association for Monitoring Equal Rights).

Personer som har krävt att MR-försvararna friges. 

Regeringar och institutioner som krävt att MR-försvararna friges.

Amnesty International har avslöjat, dokumenterat och protesterat mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna sedan 1961. Våra brev tänder ljus av hopp för de orättvist fängslade. Våra påtryckningar och protester sätter press på skyldiga makthavare. Och det ger resultat.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, urgent actions och rapporter vi publicerar.