Den 24 oktober 1945 skapades FN, efter att 51 stater hade ratificerat FN-stadgan. Idag är 193 länder medlemmar i FN, och organisationen jobbar omfattande och globalt för att skapa en mer hållbar, fredlig och rättvis värld.
FN:s arbete innefattar alla områden av internationell politik och kan delas in i tre "pelare":
- Fred, säkerhet och nedrustning
- Mänskliga rättigheter och demokrati
- Hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning
För dessa mål jobbar FN och dess olika organ, program och organisationer över hela världen, genom en mängd insatser som bygger på olika tillvägagångssätt, kunskaper, resurser och idéer. För att fira FN-dagen har vi listat tre fall där FN har gjort skillnad och bidragit till en bättre värld.
1. Colombia: Återanpassning genom jordbruk
På farmen ”Integral Farm for the New Colombia” (New Colombia) jobbar över 40 tidigare medlemmar i FARC-gerillan. Många av dem har en lång historia av våld bakom sig, med år av stridande i Colombias utdragna inbördeskrig.
Att återanpassa ex-kombattanter i det civila livet är en av de stora utmaningarna för ett postkonfliktland, och framförallt för ett där konflikten har pågått så pass länge att många människor har krigat under hela sina vuxna liv. Efter att fred äntligen har slutits i Colombia efter 53 års konflikt pågår fortfarande återanpassningen av före detta gerillamedlemmar i samhället.
2016 skrevs fredsavtalet mellan FARC-gerillan och den colombianska regeringen under, och 2017 nedrustades FARC med hjälp av FN. Farmen New Colombia, där man odlar bananer, tomater och chili, är en del av ett återanpassningsprogram övervakat av FN:s insats i Colombia (UNVMC).
”Här har vi samlat och utvecklat projekt där vi jobbar tillsammans med jordbruk, inte krig”, säger Marcos Martínez, som gick med i FARC-gerillan redan som 15-åring och därefter levde som kombattant i 23 år. Nu jobbar Marcos på New Colombia, och har nyligen varit med och grundat kooperativet COOMPAZCOL. Han berättar att hjälpen från FN har bidragit till att kooeperativet har kunnat lösa flera problem.
“Kooperativet för samman ex-kombattanter genom jordbruksprojekt, vilket blir deras nya levnads- och försörjningssätt”, berättar Jessica Faieta, chef på UNVMC.
”Den riktiga vägen för att ta sig vidare efter 53 års konflikt har varit dialog. Vi har stöttat, och fortsätter att stötta, den här processen, för vi förstår verkligheten: med våld uppnås ingenting”, säger Marcos.
Marta, en av de jordbrukare som nu ingår i COOMPAZCOL, gick med i FARC-gerillan till följd av rädsla och det brutala våld hon upplevde när hennes familj tvingades fly, hennes pappa mördades av paramilitären och byn där hon bodde totalförstördes. ”När jag såg armén på ena sidan och paramilitären på den andra blev jag rädd, och FARC var det enda alternativet”, förklarar hon.
Tack vare New Colombia och COOMPAZCOL har Marta fått en chans att försörja sig och leva civilt. Kooperativet har ett avtal med FN:s Världslivsmedelprogram (WFP), som går ut på att jordbrukarna ska förse 24 skolor i kommunen Fonseca med skolmat. För att farmens produktion ska kunna kopplas till stabila marknader har WFP hjälpt COOMPAZCOL med vägledning, analys och prissättning.
”Sedan den här processen började har FN varit med oss, och de fortsätter att vara med oss. Med deras hjälp och våra egna ansträngningar har vi kunnat ta kooperativet framåt”, berättar Marta, som nu kan se en framtid fri från våld.
2. Madagaskar: Kampen mot barnarbete
Enligt FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor Internationella arbetsorganisationen (ILO) finns det nästan 152 miljoner barnarbetare i världen. 73 miljoner av dem jobbar under förhållanden som innebär fara för deras hälsa, säkerhet och utveckling.
I Antsirabe, Madagaskar, tvingas många barn som lever i fattigdom att arbeta - och ofta med farliga uppgifter. ILO har upprättat ett program som hjälper barnarbetare i staden att stärka sin status och få tillgång till undervisning. Arbetsinspektörer gör dagliga besök på flera företag i Antsirabe för att kunna identifiera och motverka barnarbete.
”För att barnarbetare ska våga berätta om sin situation uppmuntrar vi dem att känna till sina rättigheter och arbetsgivarens skyldighet att följa lagen”, säger Dera Randrianarivony, inspektör på ILO.
På centret Sarobidy får barn undervisning i olika färdigheter såväl som information om sina rättigheter. Hittills har över 2000 barn tagit del av programmet, och 2500 fall av barnarbete har kunnat stoppas.
Globalt uppskattar ILO att antalet barnarbetare har sjunkit med 94 miljoner mellan år 2000 och 2016.
”Idag kan vi se att antalet barnarbetare har gått ner. Vi har också sett att fler barn har kunnat gå i skolan, samt att framsteg har gjorts vad gäller barns rättigheter och mänskliga rättigheter i flera länder under de senaste 20 åren. Mycket har åstadkommits, men det är inte tillräckligt. Om världen kan nå ut till Mars, varför skulle vi inte kunna nå ut till varje barn som är i fara? ” säger Kailash Satyarthi, barnrättsaktivist och vinnare av Nobels fredspris 2017.
3. Bangladesh: Matsäkerhet och försörjning för samhällen under press
Hundratusentals rohingyer har flytt våld och förtryck i Myanmar för att söka skydd i Cox’s Bazar Bangladesh. Under det senaste året har antalet människor i området stigit till över en miljon, vilket är dubbelt så många som vanligtvis bor i området.
Som en följd av den snabba befolkningsökningen har mottagarsamhället hamnat i en pressad situation. En ökad efterfrågan på naturresurser, mat, bränsle och arbete har lett till att priser har pressats upp och löner har pressats ner.
Saleha, som bor i ett område som har tagit emot en stor mängd flyktingar, menar att befolkningsökningen blir ett problem för ett samhälle där en majoriteten lever i fattigdom och har svårt att hitta arbete. Hon berättar att dagslönen har sjunkit från 6,2 till 2,5 dollar, vilket endast räcker till lite ris.
”Tidigare kunde invånarna här leva genom en hållbar utvinning av skogen. De försörjde sig genom att sälja produkter från skogen, som ved. Nu ser vi att skogen är borta, och människorna som brukade försörja sig på den konkurrerar med en enorm befolkning med stora behov av vatten, land, bränsle och mat. Det finns helt enkelt inte tillräcklig med kapacitet här för att vi ska kunna lösa det från en dag till en annan”, säger Peter Agnew på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.
Dessutom är det årliga monsunregnet sammankopplat med stor förstörelse i form av jordskred och översvämningar, vilket gör läget värre för en redan utsatt befolkning.
FAO har varit på plats i lägret under det senaste året för att hjälpa till att tillgodose jordbrukares behov och därmed säkerställa försörjning och motståndskraft. Genom att se till att invånare i samhället har fått tillgång till vattenpumpar, verktyg och frön i tid har organisationen kunnat bidra till att skörden inte går förlorad.
Med stöd från FN:s migrationsorgan IOM har FAO delat ut mikroodlings- och matsäkerhetskit till både mottagarsamhällen och flyktingar i Bangladesh, för att säkra matsäkerhet för alla hushåll. Genom nya tekniker och odlingssätt gynnas också jordbrukarna i landet, som får möjlighet att öka sin produktion och höja sina inkomster.
”Vi vill se till att våra insatser gentemot både Rohingya-befolkningen och lokalbefolkningen är så balanserade som möjligt” säger Manuel Marques Pereira på IOM Bangladesh. ”Att lokala jordbrukare får tillgång till nya tekniker som kan förbättra produktionen innebär också att flyktingbefolkningen får ökad tillgång till olika produkter”, fortsätter han.
”Med de frön och vattentråg jag har fått har jag kunnat plantera och vattna. När spenaten har växt ska jag laga gryta med den och ge till mina barn. Det kommer att ge dem näring och stärka deras hälsa” - Nur Bahar, rohingyer och flykting i Bangladesh.
”När vi väl får tillgång till de här sakerna är det inte bara vi som stöttas - ytterligare 20 familjer i grannskapet gynnas också” - Saleha, invånare i Cox's Bazar.
FAO jobbar nu på en mer långsiktig plan för stöd till flyktingar och mottagarsamhällen i Bangladesh.
Vill du veta mer om hur FN jobbar med olika insatser? Kolla in organisationen på youtube!