Skräpplockare må fortfarande ses ner på av många människor i Sydafrika, men de är några av de viktigaste miljökämparna i landet. Här är tre sätt skräpplockarna bidrar till en bättre miljö, och minskad påverkan på klimatet.

• Återvinning

Trots flera mer eller mindre helhjärtade försök från regeringen att öka återvinningsgraden och minska mängden produkter som slängs på deponier så är det där och på gatorna som det allra mesta av avfallet hamnar. Detta inkluderar ett stort antal återvinningsbara produkter såsom PET-flaskor, glas och metallprodukter, elektronik med mera. Varje år samlar skräpplockare in mer än en och en halv miljon ton med skräp från gatorna eller stora högar med blandat avfall, skräp som de sedan säljer till företag för att återvinnas. Skräpplockarna räddar därmed tonvis med material som annars hade legat kvar ute i naturen och hade behövt ersättas av nytillverkat. Professor Linda Godfrey beräknar att 80–90% av allt återvunnet papper och förpackningar samlas in av skräpplockare, och nästan lika mycket av övrigt material. Detta sparar dessutom kommunerna mellan 300 och 750 miljoner rand (ca 190 till 480 miljoner kronor) årligen.

Varje år samlar skräpplockare in mer än en och en halv miljon ton med skräp från gatorna eller stora högar med blandat avfall, skräp som de sedan säljer till företag för att återvinnas.

South African Waste Pickers Association (SAWPA) arbetar därför hårt för ett sophanteringssystem som separerar avfall vid källan, dvs sorteras vid slängningstillfället i hemmet eller i industrin. Man kämpar även för, och har nått viss framgång i, att tillverkare ska ha ansvaret för att deras produkter återbrukas eller återvinnas istället för slängas. Sydafrika har nu fyra så kallade Industry Waste Management Plans, för bildäck, lampor, elektronik samt papper och förpackningar, som kräver att tillverkarna av dessa produkter ska se till att efter att konsumenterna använt produkterna så ska dessa återbrukas eller återvinnas.

SAWPA är även en del av den globala ”Break Free from Plastic”-rörelsen som kämpar för att stoppa användningen av engångsplast, och i förlängningen uppnå ett ”Zero Waste”-scenario där allt som slängs antingen är komposterbart eller återvinningsbart.

• Stoppa föroreningar

Mycket av det som slängs i högarna på deponierna består helt eller delvis av ämnen som kan vara farliga om de läcker ut i naturen. Särskilt illa är det om kemikalier eller gifter från avfallet läcker ut i grundvattnet. När skräpplockarna sorterar skräp på deponierna plockar de med sig farligt material som annars hade riskerat att förorena miljön runt om kring deponierna. De plockar även skräp som har hamnat i floder, sjöar och ängar, vilket minskar nedskräpningen och föroreningarna där.

• Minskade växthusgasutsläpp

Mycket matavfall och annat organiskt material slängs på deponierna istället för att komposteras. När avfallet läggs på hög och täcks över sker en kemisk reaktion som skapar metangas, en av de mest effektiva växthusgaserna, som sedan läcker ut i atmosfären och bidrar till klimatförändringarna. Genom att minska mängden avfall på deponierna hjälper skräpplockarna till att minska mängden metan som bildas. Man bidrar även till en minskning av utsläpp från transportsektorn genom att sortera och hantera skräp i bostadsområden som annars hade körts till deponierna.

Text: Malte Roos, praktikant på Afrikagruppernas regionala kontor i Johannesburg, Sydafrika

Vill du lära dig mer?

Just nu är representanter från vår partnerorganisation groundWork och SAWPA på besök i Sverige. Den 8:e oktober kommer Uppsala Afrikagrupp att arrangera ett program då chansen finns att lyssna till gästerna från Sydafrika. 

Mer info om evenemanget finns här.