Svenska storbanker kopplas till vapenaffärer som exempelvis export av granatkastare och flygande stridsledningscentraler till Förenade Arabemiraten, och motorer till stridsflygplan i Saudiarabien. Båda länderna är stridande parter i Jemenkonflikten, där människor flyr undan flyganfall och bombattacker i det som FN kallar världens största humanitära kris. Det visar uppföljningsrapporten Bomber och granater – svenska bankers stöd till kontroversiell vapenexport.

Vapenexport till kontroversiella länder

Enligt rapporten har de sju granskade bankerna (Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank) fortfarande finansiella kopplingar till 15 företag inblandade i kontroversiell vapenexport. Det är företag som exporterar vapenrelaterade produkter till länder som klassas som auktoritära regimer, kränker mänskliga rättigheter eller är inblandade i väpnade konflikter.

– Bankerna måste ta ansvar för att allas våra sparpengar inte stödjer vapenexport till länder som förtrycker sin befolkning eller deltar i Jemenkriget, säger Penny Davies, Diakonias policyrådgivare i utvecklingsfinansiering.

De sju bankernas fonder investerade 4,6 miljarder kronor i företagen, per årsskiftet 2018/2019. Dessutom har fyra av bankerna (SEB, Danske Bank, Nordea och Swedbank) även gett lån och andra finansieringstjänster till sex av företagen, till ett värde av totalt 20,7 miljarder kronor. Totalt handlar det alltså om över 25 miljarder kronor, varav 23 miljarder till företag som exporterat olika typer av krigsmateriel till stridande parter i Jemenkonflikten.

Bryter mot riktlinjer och underlättar verksamheten

Sedan den förra granskningen 2016 har en del framsteg gjorts. Bankernas sammanlagda investeringar i företagen har minskat och alla bankerna har förbättrat sina riktlinjer gällande kontroversiell vapenexport. Samtidigt visar granskningen att fyra av bankerna (Länsförsäkringar, SEB, Skandia och Swedbank) bryter mot sina egna riktlinjer, och därmed löften till kunderna. Hos SEB och Danske Bank hittades några av företagen även i bankernas etik- och hållbarhetsfonder.

Anmärkningsvärt är också att bankerna stödjer företagen på fler sätt än genom investeringar, bland annat genom lån.

– Att bankerna ger lån till vapenföretagen är ännu värre än att de investerar. Lånen hjälper företagen att fortsätta verksamheten. Bankerna borde ställa mycket högre krav på företag för att de ska få låna pengar. Det skulle även många bankkunder uppskatta, säger Jakob König som är projektledare för Fair Finance Guide på organisationen Sveriges Konsumenter.

Fyra rekommendationer till bankerna

Rapporten ger följande fyra rekommendationer till bankerna:

• Anta riktlinjer som förhindrar investeringar i, och finansiering av, företag inblandade i kontroversiell vapenexport.
• Utveckla metoder för att identifiera till vilka länder som vapenexport skulle bryta mot de egna riktlinjerna.
• Utveckla verktyg för att granska företags inverkan på mänskliga rättigheter.
• Publicera en lista över företag som svartlistats på grund av inblandning i kontroversiell vapenexport.