Stoj och stök möter oss i klassrummet, bänkar släpas tvärs över golvet med gnissel och skrap. Precis utanför fönstret pågår en gympalektion, denna gången är det basket på schemat. Rop och ljudet av visselpipan nästan överröstar Junieth Gradyz, psykolog och projektledare från Proyecto Miriam. Vi är på el Instituto de Santa Cruz, där vi ska ha workshop för studenterna i nionde klass.
Aktuellt-reportage
En gång i månaden tar vi bussen till Santa Cruz som ligger en bit utanför Esteli. Där håller vi workshops i högstadieskolan, för att öka ungdomarnas kunskap om genus, sexuella och reproduktiva rättigheter och barnsexhandel. Junieth börjar dagens workshop med att leka tejpleken, för att få ett hum om hur mycket studenterna vet sedan innan om sexuella och reproduktiva rättigheter.
Hon vänder sig mot väggen och börjar klappa händerna medan en tejprulle snabbt skickas från person till person i klassrummet. När hon slutar klappa ska personen med tejprullen i handen nämna någonting som hon eller han vet om dessa två rättigheter. Det visar sig att kunskapsnivån är ganska låg inom detta område. Många är inte säkra på vad de två rättigheterna innebär.
Ett svårt (och lite pinsamt) ämne
Vi sätter upp en plansch på whiteboardtavlan där sexuella och reproduktiva rättigheter är uppradade i punktform och börjar diskutera punkterna. Meningen är att eleverna ska delta så mycket som möjligt med frågor, tankar och idéer. Sexuella och reproduktiva rättigheter är teman som innehåller mycket, allt ifrån rätten att få rätt vård och att skydda sig mot sjukdomar och graviditet, till varje människas rätt att bestämma över sin egen sexualitet.
Många punkter skapar viss uppståndelse och är långt ifrån självklara. Sexuell identitet, orientation och integritet tas upp och diskuteras i klassen, fördomar dyker upp under diskussionens gång och ventileras. Efter en första genomgång av definitionerna av de två rättigheterna visar vi två korta videos som tar upp temat och vikten av att vara medveten om sina rättigheter.
Vi pratar om rätten att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och mot graviditet genom att till exempel använda kondom. Att köpa eller ha en kondom på sig som tjej är betraktat tabu, det finns en rådande uppfattning om att bara promiskuösa kvinnor köper kondomer. Jag visar upp de kondomer som jag alltid har i min plånbok vilket får de flesta att skruva på sig i skolbänkarna.
I ett land där inte bara sexuell exploatering men också barn och ungdomsgraviditeter är vanligt förekommande är det extra viktigt att hitta utrymmen där man har möjlighet att informera, men också dela med sig och utbyta tankar och erfarenheter kring dessa ämnen. Här finns en möjlighet att inte bara upplysa men att också påverka och förändra rådande attityder.
Prueba de amor
Ett annat viktigt ämne som dyker upp under workshopen är rätten att säga nej till sex, oavsett omständigheterna. En av tjejerna i klassen förklarar att många killar hotar med att ligga med någon annan eller att göra slut om inte tjejen ger med sig. Hon menar på att många tjejer tänker i banorna ”Jag tycker ju om honom så det är bäst att jag låter honom göra vad han vill med mig”.
Nej betyder nej - och ingenting annat. Det ska respekteras utan att behöva repeteras!
Det är vanligt förekommande att en i relationer utsätter sin partner för något som kallas ”prueba de amor”, ett kärleksprov. Om personen i fråga verkligen älskar sin partner så måste denna visa det genom att gå med på att ha sex. Junieth påpekar att detta är ett exempel på psykiskt våld som i sin tur leder till fysiskt våld. Hon lägger till att ett nej betyder just nej och ingenting annat, och att det ska respekteras utan att behöva repeteras.
Workshopen är klar för den här gången och efter en snabb sammanfattning är det dags för rast, ungdomarna springer ut på skolgården. Under tiden som vi plockar ihop kablar och papper kommer det fram ett par elever och småpratar om dagens workshop. Vissa delar av samtalen och videorna verkar ha gjort intryck på dem.
Vi säger hejdå och börjar gå mot busshållplatsen.
